måndag, januari 19, 2009
Rörd inte skakad
Det är mycket som känns ganska tungt just nu, helt klart. Jag märker att minsta lilla motgång eller negativa sak gör mig rätt ledsen. Nära till tårar i ögonen hela dagen. Längtar efter mina barn konstant då det känns som om känslan av att ha dem nära mig är det enda som är riktigt bra. Fast jag gråter stilla mot Lydias hår också, för att jag blir så rörd av att ha henne i min famn. Stilla så att hon inget ska märka. Lättrörd som sagt. Hoppas det snart går över.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hoppas att det blir bättre snart. Kan jag hjälpa till med något?
Kaffeflickan: Åh, du gjorde det just!
Vet inte om jag är rätt person att säga detta men .. jag vet hur det känns. I have been there too. Kram från mam
Mmm...sådär är det i perioder och då får det vara så. Tror att det sämsta man kan göra är att kämpa emot/bita ihop/hålla masken.
Undrar hur första dagen på jobbet var? Glömde fråga i forumet. Berätta gärna där imrogon!
Nu: sussa. Gnatt!
Hoppas det känns bättre snart, stabilt bättre alltså. Jobbigt när det skiftar upp och ner hela tiden. Kanske lättar med mera ljus och nalkande fågelkvitter (poetiskt värre).
Jag har blivit så mycket mera blödig på senare år. Åldern eller barnen? Säkert båda, mest barnen tror jag, mycket kärlek.
Skicka en kommentar