Är du med i partiet?

Funder lite över det här med kd-ledningens petning av Lennart Sacrédus, som uppenbarligen inte stämmer överens med deras syn på vad kristdemokraterna står för. Och det kan man ju förstå, för hans åsikter står ju på många sätt långt från partiets officiella hållning i ett antal frågor. Funderingar uppkommer dock när Sacrédus tydligen vid flera tillfällen blivit inkryssad, vunnit provval m.m. Uppenbarligen finns det en hel del kristdemokrater som tycker som honom och vill att just han för deras talan. Om han nu står för så annorlunda åsikter än Göran Hägglund får det mig att undra om han verkligen är kristdemokrat. Eller en ännu mer provocerande fråga kanske är om Göran Hägglund verkligen är kristdemokrat. Jag menar, hur långt kan man styra ett parti åt det håll man själv tycker fast ändå anse att man fortfarande tillhör samma parti? Om en majoritet i ens parti tycker annorlunda kan man då verkligen anses ha mandat att leda just det partiet? Var går gränsen när man kanske borde se över sin partitillhörighet? Jag tycker generellt att det är underligt att folk byter parti så sällan när partierna genomgår så stora förändringar emellanåt. Om och man nu inte hittar "sitt" parti men ändå är väldigt engagerad politiskt vore det då inte mer naturligt att antingen starta ett nytt parti eller att verka för sina hjärtefrågor utanför partigränserna?

Kristdemokraterna, liksom flera andra, verkar ju ha uppenbara problem med en falang som står för partiets "nya" linje och ofta drivs officiellt och en falang som är mer konservativa och vill hålla kvar vid vissa ställningstaganden som partitoppet försöker jobba sig bort från. Se bara på den ständigt pågående konflikten inom vänsterpartiet. Så ska de då verkligen verka inom samma parti, är min fråga. Bara för att man är kristen
måste man vara kristdemokrat då? Självklart inte.