Även jag om Schulman

Tja, nu ska även lilla jag kommentera den uppblossade striden mellan Alex Schulman och Jan-Olov Andersson. Jag vet faktiskt inte vad jag tycker om själva sakfrågan, nämligen att Schulman i sin blogg rejält sågade Aftonbladetkollegan bland annat genom att skriva ” Jag blir irriterad hur Sveriges största och bästa tidning kan ha en så usel skribent som Jan-Olov Andersson i sitt stall” och ” Jag skäms över att ha Jan-Olov Andersson som kollega”.

Jag har lyssnat på de olika sidornas argument och känner att jag inte riktigt kan ta ställning, fast att jag tycker diskussionen om var gränsen för yttrandefrihet och kollegial lojalitet går är intressant. Men en sak tycker jag bestämt och det är att jag trots allt blir glad över att någon (Schulman) faktiskt kritiserar någon (Andersson) på professionella grunder. Han skriver uteslutande om Anderssons faktiska arbete, hans skrivstil och hans verk. Inga låga yttrande som blivit så vanligt nu för tiden, typ att Andersson är gammal och ful eller en fet trött gubbe. För oavsett vad man tycker om en person så är det inte det som är intressant när det kommer till dennes arbetsinsats. Bra gjort, Schulman.