Min första kärlek 02

Enligt legenden hette han Jörgen och gick på mitt första dagis. Jag minns inte så mycket av Jörgen, tror han såg ut som nån sån där liten kille i 3-årsåldern. När jag flyttade (eller flyttade han först?) gjorde han en egen bok till mig med bilder han gjort själv, där någon vuxen skrivit vad han berättade. Jag tror väl att han egentligen var min bästa vän, men att vuxna så gärna tyckte det var gulligt att kalla oss för flick- och pojkvän. Som så ofta om barn som finner en bästis i det andra könet. Och pussades vi? Ja, kanske. Troligen. Barn gör ju det. Sa vi att vi skulle gifta oss när vi blev stora? Kanske. Min egen dotter säger just nu att hon är kär i en av tjejerna på sitt dagis. Betyder det att hon är lesbisk? Kanske, men lika troligt inte. Känslan för en bästis när man är liten, är ju precis så - kärlek.

På nästa dagis blev det en ny bästis - Jacob. Han var mörklockig och hade judiskt påbrå. Det vet jag och minns mer av, också för att vi senare hamnade i parallellklasser på högstadiet. Då fanns ingen attraktion överhuvudtaget kvar, vilket vi båda ganska snabbt kunde konstatera. Tror inte ens vi direkt gillade varandra då. Sen började jag skolan och fick en Måns som bästis. I alla fall i början. Efter att tag tror jag att Måns började leka mer med Per, och jag.. ja, jag började leka med Sanna och Anna.

Vad som hände med Jörgen vet jag däremot inte. Jag har inga spår efter honom och har ingen aning om vad han hette i efternamn eller var han är i dag. Boken han tillverkade till mig fanns kvar i min familj ägo ganska länge men nu tror jag den är ohjälpligt borta. Trenden med pojkvänner som ger böcker i present har i alla fall hängt i.