11 Mina syskon

Jag har inga helsyskon, men väl två halvsystrar, båda två yngre än mig. Det är faktiskt fem år mellan varje (ja, och då alltså tio mellan mig och min yngsta syster så klart). Fast att jag inte delade min barndoms vardag med dem har de alltid betytt väldigt mycket för mig. Jag tillbringade många somrar och andra lov tillsammans med dem och, som jag tidigare skrivit, gjorde även våra föräldrar en del ansträngningar för att fira jular, födelsedagar och annat ihop när vi var små. Även vissa kortare semestrar och resor har alla "våra tre" päron spenderar ihop för vår skull.

Men ändå, nu i vuxen ålder har jag fått jobba en del på att lära känna mina systrar i egenskap av de vuxna egna individer de är. Vi har väl fått jobba på det tillsammans antar jag. Jularna har alltid varit roligast när vi alla tre är med, vilket inte händer så ofta nu för tiden. Nu bor båda mina systrar utomlands sedan några år tillbaka vilket är lite av en sorg för mig. Jag hoppas att åtminstone någon av dem ska flytta tillbaka till Sverige i framtiden.

En annan sak är att jag ser mina systrar i mina två barn. Jag kan inte riktigt se mig själv i dem med då och då tycker jag att de påminner om mina syrror, också i deras olikheter sinsemellan. Och det är inte bara jag. Min äldsta syster har pratat om att hon delvis ser sig själv i min äldsta dotter. Min pappa kallar mina barn för "flickorna", vilket var precis vad han brukade kalla mig och mina systrar när vi var små. Och nu har också mina barns namn inkorporerats i den grupp namn (mitt och mina systrars) som han blandar ihop med varandra hela tiden.. hehe.