11 Mina syskon

Jag har inga helsyskon, men väl två halvsystrar, båda två yngre än mig. Det är faktiskt fem år mellan varje (ja, och då alltså tio mellan mig och min yngsta syster så klart). Fast att jag inte delade min barndoms vardag med dem har de alltid betytt väldigt mycket för mig. Jag tillbringade många somrar och andra lov tillsammans med dem och, som jag tidigare skrivit, gjorde även våra föräldrar en del ansträngningar för att fira jular, födelsedagar och annat ihop när vi var små. Även vissa kortare semestrar och resor har alla "våra tre" päron spenderar ihop för vår skull.

Men ändå, nu i vuxen ålder har jag fått jobba en del på att lära känna mina systrar i egenskap av de vuxna egna individer de är. Vi har väl fått jobba på det tillsammans antar jag. Jularna har alltid varit roligast när vi alla tre är med, vilket inte händer så ofta nu för tiden. Nu bor båda mina systrar utomlands sedan några år tillbaka vilket är lite av en sorg för mig. Jag hoppas att åtminstone någon av dem ska flytta tillbaka till Sverige i framtiden.

En annan sak är att jag ser mina systrar i mina två barn. Jag kan inte riktigt se mig själv i dem med då och då tycker jag att de påminner om mina syrror, också i deras olikheter sinsemellan. Och det är inte bara jag. Min äldsta syster har pratat om att hon delvis ser sig själv i min äldsta dotter. Min pappa kallar mina barn för "flickorna", vilket var precis vad han brukade kalla mig och mina systrar när vi var små. Och nu har också mina barns namn inkorporerats i den grupp namn (mitt och mina systrars) som han blandar ihop med varandra hela tiden.. hehe.

10 Det här hade jag på mig idag

Idag hade jag på mig svarta tights, svart knälång tubkjol, svart långärmad t-tröja och min lila/beiga stickade väst. Åh, jag älskar den västen. Den får mig att känna mig som en bibliotekarie från 70-talet.

Sena upp och sena ner

Nu är vårt träluciatåg framtaget. Vi får se hur länge det blir kvar. Förra året tog vi bort det i mars nån gång. Julstjärnorna är ännu inte uppsatta men vi brukar vara sena upp och sena ner. För några år sedan fick stjärnan hänga kvar i köket hela året, tills nästa jul. Dock otänd under sommarhalvåret.

09 Min tro

Tro är ett svårt ord, eftersom att det betyder en sak och sen "betyder" det en annan sak också. Att vara troende. Det är klart att jag tror. Jag tror på människans inneboende kraft. Jag tror att det finns vissa vägar som är bättre för ett samhälle att välja än andra. Jag tror att de flesta gör de val de behöver göra vid en viss tidpunkt i livet och att det inte är till alltför mycket nytta att ångra de val som redan är gjorda. Etc, etc. Jag tror, helt enkelt. På en massa saker.

Men jag tror inte på Gud. Inte alls. Gudstro och religion är faktiskt en av de saker jag förstår minst av i vår värld. Kanske fanns det en avlägsen tid i min ungdom när jag till och med önskade att jag kunde "tro". Eftersom det verkade kul på nåt sätt. Tänk att verkligen tro, på riktigt. Att tro på.. tja, allt det där. Men nej, det är helt omöjligt. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker. Och kanske just därför, för att det är så avlägset och svårt för mig att förstå, tycker jag det är väldigt intressant och roligt att läsa religionshistoria och annat populärvetenskapligt som rör religioner. Senast var efter att jag läst Lena Einhorns bok "Vad hände på vägen till Damaskus?". Då gottade jag ner mig i de Gnostiska evangelierna ett tag.

En annan bok som betytt mycket för mig är Anita Goldmans "Våra bibliska mödrar", som jag under en period köpte och gav till alla jag kände. Med detta sagt kommer jag på mig själv med att längta lite efter att ta tag i någon religionshistorisk lunta.. Någon som har något förslag?

08 Ett ögonblick

Det är näst intill omöjligt för mig att välja någonting annat än ett ögonblick som involverar mina barn. Eftersom umgänget med dem numera är själva definitionen av ögonblick. Eftersom att jag inte någon annanstans än med dem upplever så många "ögonblick", landar så mycket i nuet och verkligheten. Det är nog en av de bästa sakerna med att ha barn, skulle jag vilja säga.

Det ögonblick jag tänker på just nu inträffade härom kvällen, fast det upprepats ganska ofta. Det är när jag trött och stressad äntligen kommit så långt som till att få barnen i säng och jag ligger där och läser för två alldeles för pigga men samtidigt griniga och trötta barn. Och helt plötsligt rinner all stress och all press av mig och jag inser att jag ligger där med de två underbaraste personer på hela denna jord. Och att jag inte har bråttom någonstans. Och att det inte spelar någon roll hur fort barnen somnar utan att det är ljuvligt att bara få ligga kvar där en stund, i deras värme och med deras andetag runt omkring mig.

07 Min bästa vän

Okej, här kommer det hett efterlängtade ;-) inlägget betitlat "Min bästa vän". Fast tyvärr kommer det nog inte att innehålla så mycket. Jag har nämligen, liksom Malinka, inte någon bästa vän. Ingen som är min vän mer än den är någon annans vän. Jag har umgåtts med vissa personer ganska mycket i perioder, och sen ibland, när omständigheterna ändrats, slutat umgås med dem. En del har stannat kvar och finns fortfarande i mitt liv. Jag har flera vänner som jag tycker oerhört mycket om och vars vänskap jag värderar väldigt högt, men ingen som är min bästa vän framför alla andra. Sen finns ju mina systrar, och min sambo. Dessa människor som jag älskar och som är mina nära vänner på ett sätt.

När jag var yngre hade jag under många år en vän som jag kände så väl och hade känt så länge att hon nästan var som en syster. Även vår vänskap gick upp och ner i perioder, men hon var nog min bästa vän en lång tid. Vi kände varandras familj och varandras historia och fanns alltid kvar för varandra när andra kunde komma och gå. Men någonstans på vägen tror jag vi tappade gemensamma intressen och gemensamma referensramar och tillslut fanns det inte så mycket kvar. Jag önskar henne fortfarande allt gott men jag har inte träffat henne på flera år.

Ingen vän idag

Inlägget "Min bästa vän" får vänta till i morgon, eftersom jag precis kommit hem från styrelsemöte, klockan är över 22, och jag inte orkar blogga ikväll. God natt!

06 Min dag

Gick upp 6.30. Ovanligt sent, jippi! Hoppade genast in i duschen. Sen gjorde jag mig en tallrik A-fil med pappas hemmagjorda lingonsylt (alltså min egen pappa) och All-Bran. Frukosten intogs i soffan bredvid två nyvakna småskrutt som drack välling. Sen hjälpte jag Lydia att klä på sig och flätade hennes hår, medan Jonas bytte och klädde Sally, innan jag snabbt gjorde mig själv i ordning och kastade mig ut genom dörren.

Köpte morgonens soyalatte på stället i backen där jag alltid köper den när jag inte lämnar på dagis (två mornar i veckan). Drack kaffet och kollade mina mejl och twitter på tuben till jobbet. Kom till jobbet ca 8.45. Kollade kalendern, plockade ihop grejor och ringde in eleverna till samling kl 9 (ringer i en klocka som betyder städning och samling).

Hade samling på en stor rund matta med dagens 26 elever. Idag hade jag en kollega med i rummet, oftast sitter jag själv. Jag kollade närvaro, pratade lite om vad som skulle hända under dagen och veckan som kommer, sen sjöng vi vår morgonsång för alla som var där. Vi avslutade med fruktstund och högläsning.

Under barnens rast gjorde jag kaffe till mig och kollegerna, svarade på några föräldramejl och förberedde tre rum för nästa arbetspass. Sen ringde jag in igen och jag och två av mina kollegor delade upp gruppen i tre och körde "helgbok", en sorts dagbok om vad eleverna gjort under helgen, i varsitt rum. Sen klädde alla på sig och drog upp till stora skolgården för lunchrast och lunch (jo, vi har rast före lunchen). Idag laxpytt som ingen av eleverna ville ha. Sen tillbaka till vår avdelning för ett sista arbetspass. Återigen - tre grupper. Dagens ämne; vad är en bra kompis? Vad tycker jag om att göra med mina kompisar? Prata i smågrupper och sedan måla bilder till vår personliga portfolievägg.

Sen lite tid på kontoret. Bland annat delade jag in grupper inför morgondagen när vi ska åka till bondgård, bokade två av skolans sl-kort, ringde ett kort samtal till en förälder, sökte skolans specialpedagog på telefon men fick inte tag i henne och läste igenom en del papper jag fått skickat till mig. Sen gick jag till mataffären och handlade ost och digestivekex inför ett möte i morgon eftermiddag då lärare från två andra skolor samt vår rektor kommer till min enhet. Den som står som värd brukar fixa fika.

Efter det var det dags att dra till förskolan och hämta mina egna ungar. Sally först, hennes avdelning var inne så det tog lite tid att komma därifrån. Sally och jag gick vidare till parken där Lydias avdelning höll till. På vägen därifrån tog vi en runda på den närliggande julmarknaden och kollade in stånden. Sen tog vi t-banan hem idag, för att det var så mörkt och kallt.

Väl hemma försökte jag fixa mat medan barnen började rita. Barnen var på ganska grinigt och krävande humör, ville ha äppeljuice hela tiden, Lydia ville äta massa gurka innan maten, Sally bajsade så jag bytte blöja, de puttade och slog varandra en hel del idag. Till slut satte jag på Molly Mus på dvd, vilket lugnade Sally en stund, men sen när maten väl var klar vägrade hon komma till köket. Jag och Lydia åt ensamma medan Sally låg i soffan i vardagsrummet och ropade på mig.

Efter maten plockade jag undan medan barnen kollade Bolibompa. Sen satt jag med dem en stund tills det var dags att hämta pyjamasar, borsta barnens tänder, byta blöja och kissa och sen jaga båda barnen in i sovrummet. Jag gjorde välling till Sally och Lydia fick varm mjölk. När vi hunnit läsa en och en halv bok kom Jonas hem med andan i halsen och tog över läggningen (det var hans kväll att lägga, fast han hade sent möte så vi visste om han skulle hinna).

Jag ställde mig istället och diskade upp middagsdisken och förberedde frukostvällingflaskorna. Sen brakade jag äntligen ner i soffan med en kopp te. Nu har jag precis sett ett avsnitt av Bones på 8:an och druckit upp mitt te.

Ögonoperation

Har fått tid för operation av första ögat. Blir lite nervös. Det är ändå ett ingrepp. Andra blir troligtvis i januari. Ändå skönt att det sker nu, att det kommer igång. Att jag har tagit ett beslut.

05 Vad är kärlek?

Nej hörni, den här frågan kan jag faktiskt inte svara på. Dessutom tror jag det kan vara olika olika tider i livet och olika för olika människor.
Någonstans vet man väl att det bränns om potential finns för att det kan göra väldigt ont. Ju djupare det rotat sig ju ondare gör det om det slits upp med rötterna, typ. Och kärlek, ja jisses, det sitter djupt.

04 Det här åt jag idag

Okej, det här måste väl ändå vara en av de enklaste inläggen i utmaningen. Så här i efterhand önskar jag förstås att jag kollat dagens tema tidigare och ätit något lite mer exotiskt, dagen till ära. ;) Dessutom är det helgdag idag och då skiljer sig mathållningen ganska markant från mina vardagar. Både frukostvanorna och lunchvanorna. Men, så här åt jag idag:

Till frukost blev det en kopp Earl Grey-te och två mackor Lingongrova med mellanbregott och grevéost på. Någon liten stund senare tog jag dagens första kopp kaffe med mjölk. Under förmiddagen kom min mor och hennes man förbi en kortis (de skulle lämna några extra täckbyxor som min mor fyndat på second hand). De hade med sig bullar och chokladgifflar, så då blev det ytterligare en kopp kaffe med mjölk, en halv kanelbulle och en chokladgiffel för min del.

Till lunch blev det en stor soyalatte gående, då jag var ute med en sovande Sally i vagnen. Senare när Sally vaknat försökte jag äta en soyakorv med stark senap. Men då hon tyckte att hennes korv var för varm tog hon min och åt upp den. Jag fick bara en tugga. Själv kunde jag inte ta hennes korv tillbaka eftersom det var en vanlig korv och jag inte äter fläskkött.

Till middag lagade sambon pasta med kalkonköttbullar i tomatsås. Sen blev det vaniljglass med chokladsås till efterrätt - bara på en lördag. Nu sitter jag med kvällens kopp te, även det Earl Grey. Så började dagen och så slutar dagen.

03 Mina föräldrar

En skröna jag gärna berättar om mina föräldrar är att min mor blev kär i min far när han höll politiska brandtal. Jag vet inte hur sant det är egentligen. Vad jag vet är att de träffades genom att de båda var politiskt aktiva. Vad jag också vet är att de var väldigt unga när de träffades och att de gifte sig efter bara tre månader. Mamma var 23 när hon fick mig. Inte lång tid efter var separationen ett faktum, fast att de nog båda väldigt gärna ville ha barn. Orsaken till skiljsmässan kan jag bara spekulera i, men jag vet att jag idag har svårt att se hur de två någonsin kan ha varit tillsammans.

Min pappa blev den klassiska frånvarande föräldern eftersom han så småningom flyttade från Stockholm. Mina föräldrar gjorde nog vad de kunde genom att försöka hålla mig utanför eventuella konflikter och inte prata skit om varandra. Både jular och andra högtider firade vi ibland ihop, jag, mina systrar, min far och hans två fruar (som vi brukar skämta). Klart det inte kan ha varit lätt för de vuxna, men jag är väldigt tacksam att de orkade med det ändå, för det betydde otroligt mycket för oss barn att kunna umgås allihopa samtidigt.

När jag återvände från Dublin i semivuxen ålder flyttade jag in hos min pappa, som då flyttat till Stockholm. Egentligen skulle jag bara sova över en natt, men jag blev kvar i nästan två år. Jag behövde det. Behövde det för att lära känna honom som person och inte bara som en avlägsen individ som jag aldrig delat någon vardag med. Sedan dess har han blivit mer av en verklig människa, med fel och förtjänster, vilket jag är glad för. På många sätt är nog min far och jag ganska lika vilket gör att vi trivs bra i varandras sällskap. På ett annat plan förstår jag honom inte alls, vilket ibland känns jobbigt.

Min mor är en helt annan femma. Min mor, konstnärssjälen. Jag har ärvt så mycket från min mor, så många vanor, humor, musikalitet, min kärlek till så mycket i livet. Det är hon som har uppfostrat mig, för bövelen. Ändå upplever jag att hon är en helt annan sort än jag. Vi går varandra på nerverna en del och ibland har vi haft riktigt jobbiga perioder, men det tänker jag inte gå in på här. Det viktiga är att min mor alltid har funnits där. Hon är en större del i mitt liv, och även i mina barns, än alla andra släktingar. Jag är glad över att hon står så nära mina barn. Jag tycker att hon är en bra förebild och jag hoppas att de får med sig en massa saker från henne som inte jag kan ge dem. I grund och botten är jag bara glad att hon finns.

Min första kärlek 02

Enligt legenden hette han Jörgen och gick på mitt första dagis. Jag minns inte så mycket av Jörgen, tror han såg ut som nån sån där liten kille i 3-årsåldern. När jag flyttade (eller flyttade han först?) gjorde han en egen bok till mig med bilder han gjort själv, där någon vuxen skrivit vad han berättade. Jag tror väl att han egentligen var min bästa vän, men att vuxna så gärna tyckte det var gulligt att kalla oss för flick- och pojkvän. Som så ofta om barn som finner en bästis i det andra könet. Och pussades vi? Ja, kanske. Troligen. Barn gör ju det. Sa vi att vi skulle gifta oss när vi blev stora? Kanske. Min egen dotter säger just nu att hon är kär i en av tjejerna på sitt dagis. Betyder det att hon är lesbisk? Kanske, men lika troligt inte. Känslan för en bästis när man är liten, är ju precis så - kärlek.

På nästa dagis blev det en ny bästis - Jacob. Han var mörklockig och hade judiskt påbrå. Det vet jag och minns mer av, också för att vi senare hamnade i parallellklasser på högstadiet. Då fanns ingen attraktion överhuvudtaget kvar, vilket vi båda ganska snabbt kunde konstatera. Tror inte ens vi direkt gillade varandra då. Sen började jag skolan och fick en Måns som bästis. I alla fall i början. Efter att tag tror jag att Måns började leka mer med Per, och jag.. ja, jag började leka med Sanna och Anna.

Vad som hände med Jörgen vet jag däremot inte. Jag har inga spår efter honom och har ingen aning om vad han hette i efternamn eller var han är i dag. Boken han tillverkade till mig fanns kvar i min familj ägo ganska länge men nu tror jag den är ohjälpligt borta. Trenden med pojkvänner som ger böcker i present har i alla fall hängt i.

01 Presentation

Jag har försökt skriva detta inlägg två gånger redan och varje gång blir det en jäkla historik iställer för en presentation av vem jag är. Visserligen har det fått mig att minnas en massa spännande detaljer i mitt liv som jag inte tänk på på väldigt länge. Men, det känns inte som om jag vill presentera mig med en detaljerad historik egentligen. Därför blir det i stället en liten oredigerad kompott. Bättre det än att inte få iväg något alls, tänker jag. :)

Jag är nästan exakt 38 år gammal. Jag är född och uppvuxen i Stockholms närförorter (mer eller mindre) och har för utom några års pendlande till och från Dublin bott hela mitt liv i denna stad.
Mina föräldrar skiljde sig när jag var två år gammal och min pappa flyttade längre och längre norr ut under min barndom. Under tiden skaffade han mig två halvsystrar, vilket jag är evigt tacksam för. Mina systrar har betytt oerhört mycket för mig och gör det fortfarande.

Jag har pluggat och jobbat med alldeles för många saker för att ha kunnat göra någon som helst form av karriär och jag vet fortfarande inte riktigt vad jag ska bli när jag blir stor. Jag har en magisterexamen i Molekylärbiologi och har varit doktorand på Biokemiska institutionen på Stockhoms Universitet.

Jag har pluggat vetenskapskommunikation, journalistik, projektledning, pedagogik och didkatik. Jag har jobbat på fritids, vikarierat som Ma/NO-lärare på högstadiet, gjort barnprogram på UR, tillverkat korsord i egen firma och jobbar nu sedan min sista mammaledighet som lärare i förskoleklass (6-års). Och nu funderar jag på att börja plugga igen..

Hela min barndom och ungdom genomsyrades av väldigt mycket musik och sång och stora delar av mitt yngre liv genomlevde jag i kretsar där musiken hade en stor plats. Många av mina gamla skolkamrater återfinns i musikbranchen, även om jag aldrig var tillräckligt engagerad för att slå mig in där. Nu märker jag att jag sjunger konstant med mina barn och båda barnen är riktiga musikfreak, så kanske ligger det i generna (själv har jag definitivt ärvt det av min mor).

Min sambo, och barnens far, träffade jag när vi båda i flera år ägnade nästan all vår fria tid åt amatörteater, teaterkurser och sommarspel. Jag drömde länge i ungdomen om att bli regissör när jag blev stor, men den drömmen har jag lagt på hyllan. Men teater är fortfarande ett viktigt intresse i mitt liv och många vi känner är fortfarande aktiva. Jag ser betydligt fler teaterföreställningar om året än jag ser filmer på bio.

Jag är en fullständig nyhetsknarkare och politik har alltid varit ett av mina största intressen. Men det är först på senare år som jag valt att engagera mig i ett faktiskt parti och det är så fruktansvärt roligt. Jag har tidigare skämtat lite om att jag ska bli politiker på äldre dar när barnen blivit större. Nu har jag blivit rätt aktiv redan innan dess, men jag försöker hålla igen, eftersom att barnen fortfarande är så små. Det finns tid senare, tänker jag. Nu är det väldigt viktigt för mig att vara hemma mycket och det får för det mesta överskugga alla andra behov. Helt enkelt för att jag inte trivs med att vara borta så mycket från dem.

Godnatt!

Jag vill - får se om jag hinner

Jag vill hänga på den här bloggutmaningen som cirkulerar, bl a hos k och malinka, att skriva ett inlägg om dagen efter ett bestämt mönster. Men när ska jag hinna..? Just nu hinner jag som mest med twittertweets. Men jo, jag vill.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

I trettio dagar ska ett inlägg om dagen skrivas utifrån dessa rubriker. Är inte hundra på att det verkligen blir ett om dagen, men ändå.. Hänger ni på?

Aktuellt fälldes i granskningsnämnden

Idag fick jag ett mejl från Granskningsnämnden (eller Myndigheten för radio och tv som den numera heter). Inslaget som jag anmälde i april har blivit fällt! Det trodde jag aldrig, men det känns bra. Det tyder på att jag inte var helt knäpp i huvudet när jag gjorde det. Dessutom visade det sig att vi var två, oberoende av varandra, som hade anmält. I dag i Aktuellt kom dessutom beskedet i direktsändning att de blivit fällda. Haha, det visar sig att det lönar sig att faktiskt våga säga ifrån när man tycker det osar katt. Om tillräckligt många protesterar när journalistiken är dålig, bristfällig, osaklig eller partisk så kanske det gör en skillnad.

Kreativ verksamhet

Visst är det kul när barna är kreativa, men så här har vårt soffbord sett ut i flera dagar (fast jag plockar undan varje kväll). Och golvet - jisses! Det är tur det är för mörkt för att fota det. Där ligger minst lika mkt.

Bajsblöjor är bland det värsta jag vet

För det mesta, mer eller mindre under hela deras liv, har våra barn bajsat en gång om dagen. Ibland, i undantagsfall, två. Frånsett magsjuka naturligtvis. Men i övrigt. Har det kommit på morgonen så vet man att det är färdigt för den dagen liksom. Skönt och bra, ffa för mig som avskyr (!) bajsblöjor. Får jag dessutom Jonas att ta den gången så...

Men saken är den att de senaste veckorna så har Sally börjat bajsa tre, fyra, fem gånger om dagen. Och då vet jag inte om hon över det även bajsar på förskolan. Minst två gånger på morgonen, minst en gång till på kvällen. Och nu kommer jag liksom inte ifrån att ta några av de där blöjorna.

Idag har vi varit vakna i två och en halv timme och hon har bajsat två gånger. För hoppningsvis hinner Jonas vakna lagom till nästa bajsomgång. Det brukar bli en extra bonus för den som sover sent - att få börja dagen med att byta bajs.

Åsa är i stan!

Fick oväntat besök av min älskade syster Åsa idag. Är så lycklig över att hon är i Stockholm och för att hon ska vara här åtminstone några veckor denna gång. :)

Mörker är lika med brist på ljus

Jo, jag ser också fram emot jul och advent. Älskar julen. Dessutom gillar jag när det är kallt, så gärna några minusgrader nu tack.

Det är mest ljuset som orsakar problem för mig. Ljuset ljuset. Det finns ju där även denna tid på året, några timmar mitt på dagen. Men då skulle jag behöva spendera i princip alla de timmarna utomhus för att det övriga mörkret inte skulle tära på mig.

Och vissa dagar, när det är så grått att det liksom aldrig blir ljust. De är de värsta.

För mörk för tidigt

Onsdag idag. Alldeles för trött på mornarna. Tycker inte det här med vintertid var ngn vidare ide' faktiskt. Gör om och gör rätt! säger jag till jepparna som bestämmer över årstider, mörker , väder och tid. Vilka är det egentligen?

Jag idag

Här är jag, 38 år gammal på dagen. (Ser ni rynkorna under ögonen?!)

Ställ er i världens längsta toakö!

http://www.worldtoiletqueue.org/eng

Det närmar sig...

I morgon blir jag närmare fyrtio än trettiofem. Hur mycket jag fyller får ni själva räkna ut.

4x6

Jag är utmanad av k. Texten låg kvar sen igår kväll, så den handlar om gårdagen.
4 tvprogram jag ser.
Hm, jag är dåligt på att alltid pricka in program, så jag följer inget program jättenoga. Men fyra jag gärna ser är Babel, Mord i sinnet, Mördare okänd och Korrespondenterna. Sen är jag en nyhetsknarkare av stora mått så alla typer av nyheter, Agenda, Debatt osv är hett eftertraktade av mig. :)
4 saker jag har gjort idag.
Haft utvecklingssamtal med fem familjer, köpt Kajsa Ekis Ekmans bok "Varat och varan", ätit sushi med äldsta dottern och stekt pannkakor till morgondagens utflykt.
4 saker jag längtar efter.
Sängen (just nu), julen (alltid mysigt när den börjar närma sig), att sambon kommer hem (om två dygn), teaterbesök (var alldeles för länge sen sist).
4 saker på önskelistan.
En bättre värd (alltså det är inte felstavat - jag önskar att en person som var något mer engagerad i vår fastighet skulle äga och sköta den). En bättre värld (naturligtvis - kampen fortsätter!). Mer sömn. Fler lampor till vår mörka lägenhet.
4 saker jag avskyr.
Tidiga mornar, dumma människor, huvudvärk, att vara osams med folk jag älskar.
4 jag utmanar.
De fyra första underbara som vill anta en utmaning (sorry om jag bryter en kedja eller nåt. Gillar själv att svara på frågor och fylla i formulär men alla gör ju inte det och jag vill inte att någon ska ogilla att bli utmanad. Men jag hoppas någon antar den...)

Dottern lär sig äta med pinnar

Ovan

Jag är inte van att vara ensam hemma längre, märker jag. Visst, jag är inte ensam. Barna ligger och snosar i sin säng. Men de vill inte ligga i min säng. Det vill de aldrig. Och nu när de väl sover är lägenheten väldigt tom och tyst. Lite för tyst. Undrar plötsligt om grannarna ser mig...

Så länge barna är vakna känns det inte annorlunda. Hur skulle det kunna göra det, vi är ju båda ofta borta på kvällarna. Men nätterna. Hur ska jag stå ut fyra nätter i vår alldeles för stora kalla tomma säng?

"Kajsa och Lydia är hemma idag"

Dottern skriver.

Utan sambon

Ensam nu i några dagar med barnen. Sambon åkte till Prag med jobbet tidigt i morse. Stora har fått konstiga kvällsfebertoppar så det blir vabb för mig idag. Tur att mamma finns, hon ska hjälpa till att lämna lilla på förskolan.
Jag vet att jag sagt det förrut men allvarligt, hur fan överlever ensamstående föräldrar? Alltså rent logistiskt, praktiskt och ekonomiskt?