söndag, september 14, 2008

Inget slår nutiden

I går kväll var jag ute och tog ett glas vin tillsammans med några underbara gamla vänner. För deras skull går jag till nästan vilket ställe som helst. I går hade de valt ett ställe som slungade mig tio år tillbaka i tiden bara genom att gå in genom dörrarna. Men på den tiden bodde just dessa mina vänner inte ens i den här staden, så jag var ensam om känslan. Upplevelsen förstärktes ytterligare när jag skulle beställa i baren och där sprang på en gammal förälskelse. Åh, jag var så betuttad i honom i så många år! Jag har visserligare träffat honom flera gånger sedan dess, men trots det var det liksom lite symtomatiskt att han satt där. Han såg i alla fall ut att må himla bra, vilket gjorde mig glad. För kanske var han alltid lite sorgsen, så som jag en gång i tiden ville ha dem, och senare även på gränsen till lite sorglig, vilket ofta verkar hänga ihop. Sen gick i alla fall jag och vännerna, lagom till glas vin nummer två, till ett annat ställe. Helt nytt och nybyggt, utan en massa minnen. Mycket bättre.

Alltid trevligt att komma ut en stund och träffa världens bästa Charlotta och världens bästa Malin. Men ändå. Den oslagbara kombinationen av en trevlig kväll och att sen få komma hem. Att i mörkret smyga in och pussa en sovande Lydia på kinden, dra upp täcket över henne, och sen lyfta upp ett halvsovande litet varmt Sallyknyte och snusa henne i nacken. Det blir faktiskt inte bättre än så!

5 kommentarer:

Din Kompis i Skogen sa...

Jag tycker att det var så himla kul att ses Kajsa, trots sunk Carmen och ett tomt Imperiet! Jag LÄNGTAR efter att flytta närmare stan så att jag kan vara lite mer aktiv på 'kompisfronten'...Hör av dig om du vill ta en fika på tisdag, kram Charlotta

Yogamamma sa...

Lite då. Lite nu. Balans. Låter härligt!

Mija sa...

Åhhh jag vill också ut och dricka viiin och springa på gamla kärlekar.

Men det bästa måste ju vara, precis som du säger, att sen efter att tittat på gamla kärlekar snusa på söta goda bebisknyten när man kommer hem till ens stora kärlek.

Kram på dig ;)

Tove sa...

Fint skrivet alltihopa! Känner igen mig i stora delar av det. Att sakna det gamla lite samtidigt som man uppskattar det nya så mycket.

annasv sa...

Verkligen fint skrivet! Och så rätt!