fredag, september 05, 2008
Hej-då 2
I morgon bitti lämnar jag barnen med Jonas och bilar upp med pappa, pappas fru och syrran till farmors hus i Dalarna. Kusinerna kommer i annan bil. Pappas syster är redan där och förbereder tillsammans med farmors sambo. Minnesstunden. Farmor ville inte ha någon begravning, så ingen begravning blir det. Men väl ett farväl. Till farmor. Till huset och alla barndomsminnen som finns där och i omgivningarna. Till förstukvisten där farfar satt och lockade på änderna när jag var barn. Till skärbrädan i köket som farmor alltid drog fram när jag skulle baka med den salta trolldegen som hon gjort. Till grävlingsbacken och sjön. Kanske blir det sista gången jag är där. Men om den finns kvar skulle jag vilja ta hem dalahästen som jag hade som en hund i koppel när jag var barn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åååh...Dalarna. Min bortgågne pappas barndomstrakter... Hoppas ni får en fin stund tillsammans.
Hade din dalahäst något namn? Jag hade en som hette Ingrid. Åh undra vart Ingrid tog vägen?
Jag hoppas att ni får en fin stund. Och att dalahästen får följa med tillbaka. kram
karriärmamman: Tack. Fint, och lite sorgligt, blev det. Av förklarliga själ.
mija: Nej, inte vad jag minns. "Hästen" bara tror jag. Ingrid var ju annars fint.
yogamamma: Tack. Jo, jag fick med den hem.
Skicka en kommentar