Det är en mans värld

När diverse kvinnor intervjuas och anger förebilder och idoler så är det helt normalt och vanligt att både män och kvinnor anges. Jag har det själv; ett gäng män som jag läst, lyssnat till, beundrat och inspirerats av. Läst om och känt mig besläktad med. Männen har alltid funnits där, dyrkade av kulturen. Kvinnorna har jag oftare fått rota fram själv, sökt för att finna, tagit ett mer aktivt val att utforska och lära känna.
När män på liknande vis anger sina idoler och förebilder så är det väldigt ovanligt att det letar sig in en enda kvinna. Män i långa rader, i stora högar, män hit och män dit, som vänner, förebilder, mentorer, idoler, rättesnören, kombatanter och konkurrenter. Män mäter sig med män och kvinnor mäter sig alltför ofta också med män. Knappast någon nyhet men lik förbannat gör det mig så deprimerad.