Vilken elefant??

Personalen på vår dotters dagis är så underliga. I klassen jag själv jobbar med är det tre barn som ska byta skola till hösten. Det öppnar en ny stor skola i närheten och familjerna har helt enkelt valt att flytta sina barn dit. Inget konstigt med det. Och absolut ingenting som påverkar våra relationer till dessa barn under den tid de är kvar hos oss. Vi pratar öppet med föräldrarna om detta när ämnet kommer upp av olika anledningar. En av familjerna frågade jag till och med rent ut när vi hört ryktet (barnen pratar) att de också skulle flytta men inte fått in någon uppsägning. Vi diskuterar ibland för- och nackdelarna med flytt och att det är spännande med den nya skolan. Som sagt, inget konstigt med det. (En av föräldrarna tyckte jag skulle söka jobb i den nya skolan, vilket var lite trevligt.)

Själva ska vi byta förskola till hösten och jag är övertygad om att vetskapen om detta är spridd bland personalen, precis som man alltid pratar om sånt på denna typ av arbetsplatser. Men ingen enda har nämnt det i vår dagliga kontakt. Inte ett ord. Det är som om vi ska gå omkring resten av tiden och låtsas att ingenting kommer att ändras till hösten. Som när det pratas om hur de ger mappar med teckning osv till barn som slutar för att gå till 6-årsverksamhet, men inte till "de andra barnen", underförstått att alla andra är kvar. Det är som den där stora elefanten i rummet som vi inte pratar om. Skitmysko. I stället säger de -Fantastiskt väder, eller hur?! och sen blir det lite tyst.. Varför pratar de inte med en som vanliga människor?! Eller i alla fall om vad de gjort på dagen eller om hur vår dotter har haft det? Fast jag är lite glad att de fortsätter att irritera mig eftersom kontakten, eller ska jag kanske säga den bristande kontakten, med personalen är en av de orsaker vi har för att byta. Alltså stärker det mig i känslan att vi tagit rätt beslut.