Gröngöling

Jag behöver verkligen jobba på mitt elevator speach*! Verkligen! De senaste dagarna när jag har hängt på de olika nobelpresskonferenserna har jag blivit presenterad för så många bra kontakter. Dels andra journalister, dels viktiga forskare. Idag står jag plötsligt och skakar hand med Kungliga Vetenskapsakademins sekreterare Gunnar Öquist som vänligt frågar mig om jag också jobbar för Forskning och Framsteg (som Joanna som jag är där med). Nej, svarar jag och börjar snurra in mig i min skrivuppgift och kursen vi går och..
– Hon är även kemist, säger Joanna kort.
Javisst, då ler han. Det är allt han behöver veta. Han behöver inte veta namnet på min kurs och alla detaljer runt omkring. Att jag inte ens formellt är just kemist spelar inte heller någon roll i sammanhanget. Det är nära nog och kort och konsist.

Strax därefter blir jag presenterad för en av de andra journalisterna som glatt frågar:
– Vad tyckte du?
Vad jag tyckte om vadå? Presskonferensen? Vem som fick priset? Jag börjar svamla om att det visserligen är min andra nobelpresskonferens men första gången jag är på KVA och hur roligt det är att få delta och sen min uppgift och sen, för säkerhets skull om det nu var det han menade, så börjar jag svamla om att det ju är grundforskning som belönats och att man ju ändå måste, fast att det kanske är svårt att se, hur.. Alltså, jag skämtar inte - killen går under tiden jag pratar! Allt jag hade behövt säga var;
– Spännande!
Han vill inte ha mer. Han bryr sig inte. Frågan var naturligtvis retorisk.

Och en sak till; den senaste tiden har jag dessutom träffat en massa människor som kan vara bra att ha kontakt med rent professionellt. Vad gör jag när jag ska presentera mig om inte presenterar mig med bara mitt förnamn! Vem fan kommer veta vem jag är då? Vad heter folk inför kolleger? De heter "SusannaBaltscheffsky", "Anna-CharlottaGunnarsson", "BengtMagnusson". Inte Susanna, Anna-Charlotta och Bengt. Jag måste säga hela mitt namn så många gånger till så många personer att det kanske fastnar hos någon någon gång. Hela namnet. Jag är mitt eget varumärke!

Ja ni ser, jag har mycket att lära. :-)


*Elevator speach är av naturliga skäl olika beroende på vilken brasch man jobbar i, men exempelvis för en forskare skulle ett elevator speach vara det du säger om du hamnar i en hiss och brevid dig står plötsligt den rikaste tanten i världen som dessutom är känd för att donerat till forskning och hon ska av på nästa våning, typ. Vad säger du för att övertyga henne om att hon borde donera till just din forskning?