Vad jag tänker rösta på och varför

En sak som jag aldrig har förstått mig på är varför folk inte vill säga vad de röstar på. De kan prata om vad de tycker om det mesta, men för guds skull inte avslöja var de lägger sin röst. Att hemlighålla vad man röstar på är en rättighet, inte en skyldighet, vilket de flesta verkar tro. Jag skulle hemskt gärna vilja att folk jag känner berättar vad de röstar på, och varför! Vad var det som fick dem att bestämma sig? Var det svårt? Har de bytt parti och i så fall från vad? Vad fick dem att göra det? osv. Skitintressanta frågor, tycker i alla fall jag.

Så, gott folk, därför tänkte jag här och nu berätta varför jag tänker rösta på Feministiskt Initiativ på valdagen (eller innan);

För det första; jag har alltid tyckt att man måste välja efter ideologi snarare än efter sakfrågor. Under de fyra år som de jag lagt min röst på ska sitta kommer de vara tvungna att ta ställning till en massa frågor, en del som inte ens finns i dagsläget och en hel del som jag aldrig ens kommer att höra talas om. Då måste jag kunna lita på att de jag lagt min röst på kommer att ta beslut som ligger i linje med min livsuppfattning och mina ideal. Röstar man efter sakfrågor måste man vara knäpp. Så tänker jag. För mig är Feministiskt Initiativ ett parti som tror på allas lika rätt. Så enkelt är det. Allas lika rätt och allas lika värde. Och den sanning som säger att det inte ser ut så i samhället idag och vilka krafter som ligger bakom att det inte är så.

Så här står det formulerat i F!s valplattform: "Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där alla individer kan färdas väl genom livet. För oss är välfärd inte ett skyddsnät, utan ett verktyg för att bygga ett demokratiskt samhälle fritt från diskriminering, våld och exploatering av miljö och människor. En trovärdig politik mot diskriminering måste ta hänsyn till att kvinnors och mäns situationer är olika beroende på hur könsmaktordningen samverkar med andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, religiös tillhörighet och trosuppfattning, sexualitet, könsuttryck, funktionsförmåga, klass eller ålder. [...] Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, antidiskriminering och global solidaritet vill vi forma en hållbar politik som ser sambanden och sätter människors lika värde, klimathänsyn och kommande generationer i fokus. För att det ska bli möjligt måste vi omfördela makt och resurser."

Så långt ideologi. Nu, trots allt, över till några av de sakfrågor som gör att jag valt F! till mitt parti;

1. Jag har alltid tyckt att det är helt absurt och ovärdigt ett välfärdssamhälle att olika instanser som ska fungera som stöd för människor i perioder i deras liv bråkar om vem som ska ta hand om vem. Sjuka och arbetslösa skyfflas fram och tillbaka mellan kontor som är uppmanade att hålla hårt i sina pengar och försöka mota folk i dörren. Skicka vidare, det här tänker inte vi betala! Någonstans har det blivit väldigt väldigt fel, eftersom att pengarna från allra första början är samma pengar. Pengarna kommer från samma ställe, nämligen medborgarnas skatter. Jag fick nästan fnatt när jag för första gången läste om F!s förslag om en samlad social försäkring!

2. Det var en gång i tiden många partier som pratade om arbetstidsförkortning och att övergången från 48- till 40-timmarsvecka bara var ett delmål som sedan skulle fortsätta utvecklas för att få ner arbetstiderna ytterligare. Det här har jag naturligtvis fått berättat för mig eftersom det hände på 70-talet när jag bara var ett litet barn. Men jag vet att de flesta partier som tidigare varit för arbetstidförkortning ett efter ett har valt att backa i frågan (eller som i Miljöpartiets fall - ha den kvar men absolut inte prata om den!). I dag är F! det enda parti som öppet driver den. Några kanske tycker att det är en utopi. Men lika utopiskt måste det ha tett sig för de människor som var med om diskussionen att Sverige skulle gå från 48-timmars arbetsvecka till 40-timmars. Idag tycker vi att det en självklarhet. Jag säger bara - klart att det går!

3. Första gången jag hörde Nalin Pekgul (ja, faktiskt) tala sig varm för individualiserad föräldraförsäkring blev jag helt övertygad och jag har inte ändrat mig sedan dess. Att prata om att staten inte ska gå in och styra hur folk är hemma med sina barn är rent skitsnack i mina öron. Folk får väl vara hemma med sina ungar hur de vill. Det är ingen som bestämmer över det. Men om staten ska betala pengar till folk som vill vara hemma med sina barn så kan, och bör faktiskt, staten betala ut pengarna enligt ett system som främjar det staten tror på och vill åstadkomma, i detta fall att mammor och pappor i större utsträckning ska ta lika mycket föräldraledighet. Utbetalning och fördelning av pengar är ju det styrmedel som finns till hands om staten vill främja eller stävja olika saker i samhället. Det är inget konstigt med det. Det är precis som med RUT eller ROT eller vilket annat skattesubventionerat program som helst; staten vill främja något och väljer att fördela sina pengar enligt detta. F! har som enda parti valt att prioritera denna fråga!

Dessa tre frågor är några av de frågor som är extra viktiga för mig. Självklart finns det sjukt mycket viktiga frågor, som behovet av en grön omställning för en hållbar framtid m.m. m.m. varav F! självklart delar en del med andra partier.

Ja, gott folk. Det var allt för denna gång. Och du, om du har orkat läsa ändå hit så ska jag berätta en liten hemlis; Jag har egentligen väldigt svårt för sättet som feministiskt initiativ skriver sin förkortning, med utropstecken istället för bokstav (F!). Ändå använder jag det själv flitigt bara för att slippa skriva Fis politik, Fis förslag osv. Det blir för mycket fis för min smak. Men men, man kan inte få allt här i livet. ;)

Och nu en sista uppmaning - vad tusan du än tänker rösta på, så gör det för bövelen!