Direkt från Australien -sugrör som smaksätter mjölk!

Det är auperkul och barnen är till en början överförtjusta. Men sen vill de inte dricka upp. Lite för sött mot vad de är vana vid, tror jag.

Tre böcker jag längtar efter

Nu väntar jag på att tre böcker ska komma i pocket;

1. Mäktig tussilago av Maja Lundgren
2. Lilla stjärna av John Ajvide Lindqvist
3. Att springa av Maria Sveland

Detta är tre författare som jag vill läsa allt av. Men jag kör bara på pocket eftersom jag alltid läser på tunnelbanan och bussar. Att springa har ju precis kommit ut så den lär dröja. Ajvide Lindqvists senaste, Människohamn, tog lång tid på sig att komma ut i pocket, men jag kan vänta. Mäktig tussilago däremot är på gång redan nu i december. Jippi!

Ny förskola

Under veckan har vi så äntligen skolat in barnen på nya förskolan. Det känns bra. Att det händer nu äntligen, efter all väntan. Och att vi verkligen är nöjda med det vi sett och upplevt hittills. Tror att detta kommer bli ett jättelyft för hela familjen (logistik osv..) :)

Något att längta till..?

Just nu längtar jag sjukt mycket efter att åka utomlands med familjen. Ta med ungar och allt och bara njuta och vila och ta en paus en stund. Höstlovet är uteslutet, då ska sambon utomlands med jobbet. (Inte för att jag vill utomlands med mitt jobb, men ändå. Det är jääävligt orättvist!!) Jullovet? frågar jag sambon. Sportlovet, föreslår han. Tja, inte runt knuten precis..

Ett visst parti

Egentligen kände jag för att skriva ett långt inlägg om ett visst parti som just kommit in i Sveriges Riksdag. Men jag ångrade mig. Varför? Ja, det riktigt obehagliga i detta är just orsaken - när jag tidigare skrivit något om dem på bloggen eller annat ställe så har jag alltid fått ganska obehagliga anonyma svar. Det är en strategi, har jag fått höra. Att de googlar på sig själva och alltid ger svar på tal på allt som skrivs. Inte alltid så trevliga svar.

Och under den kampanj som mitt eget parti bedrivit så har det förekommit en del saker som varit mindre trevliga, men jag tänker inte heller gå in på det här. Jag vill helt enkelt inte dra något sökljus på mig.

Och det är väl det som är så jäkla obehagligt. Att jag faktiskt tänker och känner så inför ett parti som just blivit demokratiskt invalda i Sveriges Riksdag!!! Inte från partitopparna så klart, men dess anhängare är helt enkelt inte riktigt som andra partiers anhängare... Om jag inte haft barn, jävlar i min lilla låda. Då skulle jag ge mig på dem med allt jag har. Men nu. Nä, jag fegar ut. Jag har sett på nära håll ganska nyligen vad rädsla och hot kan göra med människor.

I min mejl

Tack för ditt bidrag!

Detta är en automatiskt bekräftelse på att din donation har
registrerats.

Vänliga Hälsningar

Stiftelsen Expo
kundtjanst@expo.se
08-650 22 23

Valdag

Idag är det så äntligen valdag. Det känns roligt och spännande och nervöst och lite sorgligt samtidigt. Jag har alltid tyckt att valdagen känns speciell men naturligtvis extra mycket i år eftersom att jag jobbat med valkampanjen. Eller egentligen, hela året har varit en enda lång valupptakt valår som det ju är. Och idag så smäller det alltså. Känns nästan lite konstigt.

Kreativt kaos

Just nu råder ett kreativt kaos här hemma. Det är i alla fall vad vi försöker intala oss.


Bild av vårt soffbord just idag.

Fi har vind i seglen

Men allvarligt talat har jag fått så himla mycket trevlig respons den senaste tiden från massa människor som berättar att de röstat eller tänker rösta på Feministisk Initiativ! Känns verkligen som om Fi har vind i seglen. :)

Om du inte hör Fi - lyssna noggrannare

En del personer uttrycker åsikten att Feministiskt Initiativ inte först fram sina åsikter tillräckligt. Att det enda man känner till är just "feministiprylen" och inte så mycket annat. Detta är på sätt och vis förståeligt, samtidigt som det är otroligt sorgligt. Varje dag jobbar hundratals människor just med att sprida Fi:s budskap. Det bloggas, skrivs debattartiklar, delas olika länkar på facebook, twittras och tejpas affischer. Men kanske framför allt; varje dag står frivilliga från Fi på olika gator och torg i vårt land och håller torgmöten för att sprida Fi:s budskap. Varje dag står frivilliga och svara på frågor och diskuterar i valstugor (här i Stockholm vid Sergels torg). Varje dag delar frivilliga foldrar och åker ut på skoldebatter och ställer upp i så många sammanhang vi bara kan för att få ut Fi:s åsikter. Just nu åker Fi-folk runt på valturne´i Norrland. Tidigare har det turnérat i bland annat Dalarna. Gudrun Schyman har i över en månads tid flängt land och rike runt för att hinna vara på så många ställen samtidigt, både i debatter och på gator och torg. Varje dag skickar hon ut "Dagens Gudrun" en slags kommentar om olika politiska frågor som man kan prenumerera på.

Ändå syns Fi för lite. Ändå får man ofta inte syn på Fi om man inte aktivt söker sig till informationen. I bruset från de stora partiernas många utspel dränks ett litet ideellt arbetande parti lätt. Hur mycket vi än skriker kommer vi aldrig att kunna överrösta de stora aktörerna. Om man inte är villig att lyssna lite bakom det som hörs mest kommer man inte att höra oss. Och många mediers aktiva val att inte ta med Fi i några som helst sammanhang bidrar också till att det lätt kan verka som om Fi inte finns. Men, det beror inte på att Fi inte försöker!!

Vagnhistorik

I dag har jag köpt vår sjätte vagn! Och ja, vi har fortfarande bara två barn. Här kommer en liten (tragisk) barnvagnshistorik:

Vagn nr 1: En kombivagn från Kronan. Vi fick den splitter ny av min mamma. Jag älskade den vagnen så länge vi använde liggdelen. När vi bytte till sittdelen började problemen. Minns inte detaljerna nu, men flera saker pajade i samma veva som leverantören flytta ut till Bromma eller nåt. Många samtal och planer på att fixa saker och till så hamnade vagnen i källaren, vill jag minnas. Medan jag på Blocket letade upp...

Vagn nr 2: En gammal kombivagn från Emmaljunga. Solblekt och otrendig men oerhört stabil och pålitlig. Vi körde på den ända tills vi bytte till...

Vagn nr 3: En Brio Race sulky. Storbarnsvagn. Även den från Blocket. Det här är vagnen vi behåller tills vi inte behöver någon vagn mer, minns jag att jag tänkte. Sen blev vi ju gravida igen och det blev dags för...

Vagn nr 4: En Urban Jungle dubbelvagn med tillhörande liggdel. Den här vagnen vad så jäkla bra! Vi köpte den på Blocket (så klart) för 6800:- och då var den i jättefint skick. Vi använde den otroligt mycket i flera år och sen sålde vi den vidare för blott 800 kr mindre än vi köpte den för!

Vagn nr 5: En bugaboo Cameleon. När vi fick andra barnet fick jag en liten knäpp och kände att jag verkligen ville ha en smidig stadsvagn istället för Emmaljungavagnen som nu plötsligt kändes sunkig. Alltså köpte jag denna vagn. Men jag hade missbedömt hur den andra mammaledigheten skulle komma att bli. Tillfällena när jag drog i väg med lilla barnet utan det stora eller utan att nyss ha lämnat det stora eller snart skulle hämta det stora var förvirrande få. Dubbelvagnen användes flitigt, denna vagn knappt alls. Men när vi sålde den fick vi ändå tillbaka en snuskigt massa tusenlappar, så det var inte så farligt.

Nu var vi åter lyckliga åkare av bara Briosulkyn med ståbräda. Livet lekte. Tills vagnen pajade i somras på ett BA-plan på väg till London. Helt söndertryckt. Det som hänt sedan dess är följande: Vi lånade en splitter ny Brio Sitty som blev stulen i vår trappuppgång bara efter några dagar. Vi körde med en gammal resevagn som vi använde i Marocko (ännu en vagn, som inte ens finns med i uppräkningen ovan) som blev stulen i vår trappuppgång. Vi köpte en ny Brio Race och hängde på vår gamla ståbräda. Denna vagn blev stulen natten till idag.

Nu står en ny (det var rea) Brio Sitty med ny ståbräda (blev ju också stulen) i vårt kök och jag vet inte hur jag ska våga ställa ut den i trappen...

Handduksbrud

Dottern har gjort en egen slöja med en handduk och säger att hon ska gifta sig.
- Med vem då? frågar jag.
- Med mamma!

Vagn stulen igen!

Det är helt galet. Vår tredje vagn har blivit snodd från vår port på bara några månader. Den första var en nästan helt ny Brio Sitty. Samtidigt snoddes vår grannes liggvagn och resesäng (som just då låg brevid vagnen hopfälld). Bara någon vecka senare snoddes vår resevagn. Nu har vi legat på tills värden ändrat kod på alla dörrar samt fixat att vi kan låsa fast vagnen i porten. Men som sagt, det hjälpte föga. I natt försvann vår nästan nya Brio Race med ståbräda, lås och allt. Jag tror jag befinner mig lite i chock. Tycker det känns så vansinnigt kränkande att bli bestulen. Funderar på vad hade vi just nu i vagnen för övrigt? En filt låg under vet jag. Var det något i nätkassen? Nya fingervantar till båda barnen är jag ganska säker på låg i suffletten. Fy fan säger jag bara. Och nu ska vi då tvingas ägna hela helgen åt att fixa en ny vagn till på måndag (vi har ju fortfarande ganska långa till dagis...) Jag har för fan inte tid med det här! Känner stort behov av att slå någon. Helst den som tagit vår vagn.

Barnkonflikt

Bästa kompisen på Lydias dagis tar inte det här med att Lydia ska flytta så bra. Den senaste tiden har han mest uppviglat de andra barnen till att leka att de ska döda henne. I flera dagar har hon varit ledsen för att han inte vill vara med henne eller för att kompisen + två andra barn antingen säger att de ska döda henne eller försöker tvinga henne att dricka "äckelsoppa", dvs vatten och sand typ. Idag kom hon hem med ett blåmärke i form av ett bitmärke på kinden. Då har han plötsligt rusat på henne och bitit henne! Hur många dagar ska det gå innan personalen klarar av att hantera några förskolebarn som har en pågående konflikt? Vi har pratat om det flera gånger med dem men det verkar bara bli värre och utomhus verkar ungarna löpa amok utan att någon vuxen märker vad som händer innan något barn blir sårat och eller slår sig. Känns rätt bra att det inte är så lång tid kvar.

Fullt hus i Fi:s valstuga

15% kan tänka sig att rösta på F!

En ny opinionsundersökning från Sifo visar att 15% skulle kunna tänka sig att rösta på Feministiskt Initiativ och att närmare hälften av Sveriges befolkning (46%) tycker att det vore bra om F! kom in i Riksdagen! Våga stå emot de stora partiernas skrämselpropaganda - våga vara feminist på valdagen!

Cykelvagn

Vi har allvarliga fundering på att köpa en cykelvagn dels för att använda till vardags men även för att ta oss ut i skogen och kanske på cykelsemester nästa sommar. Bara det att vi vill ha en vagn som båda barnen kan använda i något år och sedan bara den minsta när vi förhoppningsvis får den större att börja cykla själv (kanske med hjälpa av en follow me). Men för längre utflykter känns det som om vi vill kunna packa båda barnen. Problemet är att de flesta cykelvagnar har en maxlast på 40 kg, vilket känns lite på gränsen om vi tänker oss nästa sommar med en treåring och en femåring. Har hittat en vagn som verkar stabil och bra där olika varianter ingår i standardutrustningen, men viktgränsen får mig att tveka. Den enda jävla vagn som jag hittar som har viktgräns på 45 kg kostar närmare 8000!! Och då måste allt köpas till; cykelfästen, regnskydd osv osv.

Någon som har erfarenhet av någon cykelvagn eller något annat att säga i frågan?

Taktikröstning

Jag är inte en så bra taktiker, tror jag. Jag är troligen idealist. Och kanske är det jag som har fel och de som har rätt. Men jag har väääldigt svårt för talet om att folk ska taktikrösta i val. Hur kan var femte moderat vara beredd att taktikrösta på kd? Allvarligt, kd?! I stark konkurrens med fp som nu mer och mer kommer ut som ett "Svenskt Folkeparti" är kd det borgerliga parti som framstår som mest extrema i sin ärkekonservativa och konserverande syn på familjen och samhället. Kd är nog det sista parti av alla svenska partier (som idag sitter i riksdagen) som jag skulle lägga min röst på. Okej, nu är jag där vid ideologi igen - men hur kan man lägga sin röst, sin värdefulla röst, sitt ställningstagande, sin viktigaste värdehandling i den demokratiska rörelsen, på ett parti som man inte delar världsbild med? För mig är det helt obegripligt.

Uppdatering: Eller ja, helt obegripligt är det väl inte. Jag fattar ju varför folk funderar på det, i princip. Men jag tycker att något i politikens själ försvinner när den reduceras till taktik.

Vad jag tänker rösta på och varför

En sak som jag aldrig har förstått mig på är varför folk inte vill säga vad de röstar på. De kan prata om vad de tycker om det mesta, men för guds skull inte avslöja var de lägger sin röst. Att hemlighålla vad man röstar på är en rättighet, inte en skyldighet, vilket de flesta verkar tro. Jag skulle hemskt gärna vilja att folk jag känner berättar vad de röstar på, och varför! Vad var det som fick dem att bestämma sig? Var det svårt? Har de bytt parti och i så fall från vad? Vad fick dem att göra det? osv. Skitintressanta frågor, tycker i alla fall jag.

Så, gott folk, därför tänkte jag här och nu berätta varför jag tänker rösta på Feministiskt Initiativ på valdagen (eller innan);

För det första; jag har alltid tyckt att man måste välja efter ideologi snarare än efter sakfrågor. Under de fyra år som de jag lagt min röst på ska sitta kommer de vara tvungna att ta ställning till en massa frågor, en del som inte ens finns i dagsläget och en hel del som jag aldrig ens kommer att höra talas om. Då måste jag kunna lita på att de jag lagt min röst på kommer att ta beslut som ligger i linje med min livsuppfattning och mina ideal. Röstar man efter sakfrågor måste man vara knäpp. Så tänker jag. För mig är Feministiskt Initiativ ett parti som tror på allas lika rätt. Så enkelt är det. Allas lika rätt och allas lika värde. Och den sanning som säger att det inte ser ut så i samhället idag och vilka krafter som ligger bakom att det inte är så.

Så här står det formulerat i F!s valplattform: "Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där alla individer kan färdas väl genom livet. För oss är välfärd inte ett skyddsnät, utan ett verktyg för att bygga ett demokratiskt samhälle fritt från diskriminering, våld och exploatering av miljö och människor. En trovärdig politik mot diskriminering måste ta hänsyn till att kvinnors och mäns situationer är olika beroende på hur könsmaktordningen samverkar med andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, religiös tillhörighet och trosuppfattning, sexualitet, könsuttryck, funktionsförmåga, klass eller ålder. [...] Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, antidiskriminering och global solidaritet vill vi forma en hållbar politik som ser sambanden och sätter människors lika värde, klimathänsyn och kommande generationer i fokus. För att det ska bli möjligt måste vi omfördela makt och resurser."

Så långt ideologi. Nu, trots allt, över till några av de sakfrågor som gör att jag valt F! till mitt parti;

1. Jag har alltid tyckt att det är helt absurt och ovärdigt ett välfärdssamhälle att olika instanser som ska fungera som stöd för människor i perioder i deras liv bråkar om vem som ska ta hand om vem. Sjuka och arbetslösa skyfflas fram och tillbaka mellan kontor som är uppmanade att hålla hårt i sina pengar och försöka mota folk i dörren. Skicka vidare, det här tänker inte vi betala! Någonstans har det blivit väldigt väldigt fel, eftersom att pengarna från allra första början är samma pengar. Pengarna kommer från samma ställe, nämligen medborgarnas skatter. Jag fick nästan fnatt när jag för första gången läste om F!s förslag om en samlad social försäkring!

2. Det var en gång i tiden många partier som pratade om arbetstidsförkortning och att övergången från 48- till 40-timmarsvecka bara var ett delmål som sedan skulle fortsätta utvecklas för att få ner arbetstiderna ytterligare. Det här har jag naturligtvis fått berättat för mig eftersom det hände på 70-talet när jag bara var ett litet barn. Men jag vet att de flesta partier som tidigare varit för arbetstidförkortning ett efter ett har valt att backa i frågan (eller som i Miljöpartiets fall - ha den kvar men absolut inte prata om den!). I dag är F! det enda parti som öppet driver den. Några kanske tycker att det är en utopi. Men lika utopiskt måste det ha tett sig för de människor som var med om diskussionen att Sverige skulle gå från 48-timmars arbetsvecka till 40-timmars. Idag tycker vi att det en självklarhet. Jag säger bara - klart att det går!

3. Första gången jag hörde Nalin Pekgul (ja, faktiskt) tala sig varm för individualiserad föräldraförsäkring blev jag helt övertygad och jag har inte ändrat mig sedan dess. Att prata om att staten inte ska gå in och styra hur folk är hemma med sina barn är rent skitsnack i mina öron. Folk får väl vara hemma med sina ungar hur de vill. Det är ingen som bestämmer över det. Men om staten ska betala pengar till folk som vill vara hemma med sina barn så kan, och bör faktiskt, staten betala ut pengarna enligt ett system som främjar det staten tror på och vill åstadkomma, i detta fall att mammor och pappor i större utsträckning ska ta lika mycket föräldraledighet. Utbetalning och fördelning av pengar är ju det styrmedel som finns till hands om staten vill främja eller stävja olika saker i samhället. Det är inget konstigt med det. Det är precis som med RUT eller ROT eller vilket annat skattesubventionerat program som helst; staten vill främja något och väljer att fördela sina pengar enligt detta. F! har som enda parti valt att prioritera denna fråga!

Dessa tre frågor är några av de frågor som är extra viktiga för mig. Självklart finns det sjukt mycket viktiga frågor, som behovet av en grön omställning för en hållbar framtid m.m. m.m. varav F! självklart delar en del med andra partier.

Ja, gott folk. Det var allt för denna gång. Och du, om du har orkat läsa ändå hit så ska jag berätta en liten hemlis; Jag har egentligen väldigt svårt för sättet som feministiskt initiativ skriver sin förkortning, med utropstecken istället för bokstav (F!). Ändå använder jag det själv flitigt bara för att slippa skriva Fis politik, Fis förslag osv. Det blir för mycket fis för min smak. Men men, man kan inte få allt här i livet. ;)

Och nu en sista uppmaning - vad tusan du än tänker rösta på, så gör det för bövelen!

Åh vad mycket post jag måste slänga idag!