Kanske var jag lite hispig igår, men när oron väl spinner igång är den svår att få stopp på. En timme hit eller dig är väl okej, tycker jag normalt. Märkte ju inte ens att de var sena förrän efter trekvart. Men när tiden bara gick och jag inte fick tag på någon och ingen ringde.. Men som Jonas faster sa så klokt när jag väl fick henne på telefonen: "Om du inte hör något så är allting oftast bra." Ja, jag antar att det är så. Händer något så rings det.
De kom i alla fall hem och jag orkade inte bråka utan var mest lite utpumpad och gråtig. Jonas förstod att jag varit orolig, vilket naturligtvis gav honom dåligt samvete. Kanske gör det att han tänker mer på att höra av sig nästa gång. Lydias feber verkar vara på gång ner idag. Allt är frid och fröjd.
söndag, juni 10, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Skönt med frid och fröjd, men jag förstår absolut att du var superduperorolig igår för jag hade blivit TOKIG om min man inte hört av sig.
han förstod ju att du var orolig det var ju det bästa. Skönt att L börjar bli bättre.
Förstår precis din oro - jag hade också blivit lite hispig. Skönt dock att allt ändå var lugnt. Hoppas att hon är frisk o kry igen lilla Lydia.
Skicka en kommentar