fredag, augusti 25, 2006

We all have our moments


I natt har vi haft några riktiga Martina Haag-moments. Jag är förkyld som en anka, blev värre i går kväll, kan knappt sova. I natt har jag legat på tre kuddar med öppen mun och försökt att inte snora ner på Lydia som envisas med att snurra i sängen så att hon hamnar med huvudet i min armhåla. Passet fram till matningen gick ganska bra, alla i familjen sov som små kattungar, utom jag då. Vaknade titt som tätt för att antingen pilla i mig mer alvedon eller snyta mig, eller kissa eftersom att "det är bra att dricka mycket när man är sjuk".

Det är först efter matningen (som jag tar fast jag är sjuk, Jonas har inte erbjudit sig att bistå) som det blir strul. Lydia vägrar att somna om, men inte bara det, hon måste bita på någonting helt frenetiskt! Hon ligger och vrider sig som en ål, tuggar på mjukishunden Pricken, på min arm, på mina fingrar, får ingen ro alls. Och jag ligger uppe på mina kuddar och försöker att inte snora på henne och kan inte snyta mig för då måste jag gå och tvätta händerna innan jag kan röra vid henne igen och om jag släpper henne är jag rädd att hon blir klarvaken och aldrig somnar om. Hon brummar och grymtar i en över en halvtimme.

Jag är så trött och så tjock i huvudet (alvedonen har slutat verka) att jag inte förmår ta mig för annat än att ligga där och buffa henne verkningslöst i rumpan och låta henne tugga på mitt finger. Till slut vänder sig Jonas, som tydligen har vaknat, om och viskar grinigt "Men sooov nu, gumman!". Jag ber honom hämta en kall bitring som får henne lite lugnare, men somnar gör hon inte. Bara tuggar och tuggar med sin lilla käke utan tänder och dreglar ner hela madrassen under sig.

Efter ytterligare ett tag säger Jonas att det brukar funka att gå och lägga henne i vagnen. "Men gör det då!" fräser jag tillbaka, hostandes och snörvlandes. Han går upp ur sängen och går på toa. Då, hallelulja, tar hon plötsligt nappen, vilket tyder på trötthet, och slappnar av med ryggen mot min mage. Efter ytterligare några minuter har hon somnat om! Även jag somnar som en stock någon millisekund senare.

Nu sitter jag här på förmiddagen med nya alvedon i kroppen (tack så mycket!) och har just avbokat en date med min styvsyster idag. Har ännu mer ont i halsen och har börjat nysa. Så idag ska vi bara dega och sova och snyta oss och vara lyckliga över att det är fredag så att Jonas är hemma imorgon och i övermorgon :-)

2 kommentarer:

Anonym sa...

jag är också 'döende' i förkylning och halsont. tanken på att gå upp kjl 6 för att JOBBA får mig att vilja hoppa ut genom föstret. jag vill inte! bläääääää

Kajsa sa...

Åh, din stackare. Bara tanken på att sätta sig på den där moppen med en redig förkylning... uh! :-( Krya på dig.