Surrogatmödrar

Mina tankar spinner kring dagens artikel i DN av Kajsa Ekis Ekman om surrogatmödrar (tyvärr inte på nätet än). En del av den respons som kommer påminner inte så lite om myten om "den glada horan". Klart man alltid kan hitta någon som gör det enbart för att hjälpa andra, eller "som bara tycker om att ha sex" (överfört "älskar att vara gravid men inte vill ha fler barn, typ). Men som i så många andra samhällsfrågor kan vi inte tillåta oss att dra gränsen vid de starkaste, lyckligaste, mest positiva fallen. Vi måste, i sann solidarisk anda, alltid dra gränsen vid de svagaste, olyckligaste. Spridningen av surrogatmödrar är inte idag och kommer troligtvis inte heller i framtiden att främst vara koncentrerat till glada och altruistiska kvinnor i västvärlden.
Nej, som så ofta annars är det fattiga kvinnor i Indien och på andra platser som säljer sina kroppsliga funktioner, som reduceras till ett kärl, som inte har något annat val om de ska kunna köpa mat till sina egna barn. Utom då kanske just att prostituera sig. Är det verkligen ett val? Och visst kan man argumentera att det är just ett sätt för dessa kvinnor att faktiskt tjäna pengar. Men då ligger problemet någon annanstans. I alla fall i mina ögon.

Visst är det provocerande, framför allt om man som jag har egna barn, men jag ifrågasätter faktiskt allas rätt att få egna biologiska barn. Till vilket pris som helst. Till priset av att någon annan ska bära och föda ett barn som hon sedan inte har någon som helst rätt till. "Surrogatmamman lämnar inga biologiska spår", sägs det. Formuleringen får mig att vilja spy. Jag tycker det vore fantastiskt om fler homosexuella män fick adoptera barn som redan är födda och i behov av en kärleksfull familj. Eller att de löser det tillsammans med någon de känner, som då de facto fortfarande är biologisk mor till barnet och där både barnet och modern har en möjlighet och ett val att ha kontakt med varandra och finnas i varandras liv. Men ännu värre är den vad jag förstår övervägande gruppen av "köpare"; nämligen heterosexuella par som inte kan få barn men som inte vill adoptera utan till varje pris ha ett eget biologiskt barn. Eller kvinnor som kanske bara inte har någon lust att vara gravida med allt vad det innebär och själv genomgå en förlossning, med allt vad det innebär!

Att köpa någon annans kropp, graviditet och förlossningen. Att avskriva någons rätt till upplevelsen av det barn som växer i ens kropp. Allas rätt till ett eget biologisk barn är ingen rättighet, lika lite som allas rätt till sex.