Svante Tidholms dokumentär "Som en Pascha" i SVT igår väckte en hel del funderingar. De som arbetade där var övertygade om att bordellen förhindrade våldtäkter och därmed fungerade som ett skydd för kvinnor i omkringliggande områden. Det påstods även finnas statistik som visade på det sambandet (ej vidare undersökt av Tidholm). Men, tänker jag, våldtäkt handlar väl ändå mest om makt och inte om sex. Det är väl knappast en överväldigande kåthet omöjlig att bemästra som får män och pojkar att gå ut och våldta.
Nej knappast. Men kanske är det så att lockelsen med att gå till en prostituerad handlar om samma sak. Det är känslan av makt som gör det attraktivt. Känslan av den makt som vårt sjuka samhälle uppfostrat männen till att tro att de har rätt till. Dessutom makt över någon som går med på att ge bort den makten - alltså känns det lite mer okej än de som tar makten med våld.
Denna tanke ger för första gången i mitt huvud en liten förklaring till hur någon man eller pojke överhuvudtaget någonsin kan finna njutning i att betala en person att ha sex med, en person som uppenbarligen bara gör ett jobb.
Och vad är det för sorglig idé om livet alla dessa män går och bär på? Vad är det för känsla av makt och överlägsenhet och kontroll över andra, framför allt kvinnor, som de uppfostrats till att tro är deras rättmätiga arv? Och när det sen inte känns så i livet, när livet inte blir så. När de har begränsad makt, när de måste dela besluten och ta hänsyn, när de tar order på ett jobb och antas dela på ansvar och plikter.
Och någonstans inom dem ryms en känsla av det borde vara annorlunda. Att de är i sin fulla rätt att bedra sina flickvänner och fruar och gå och betala en annan person för att underkuva sig och låta sig styras och belägras - så som den makthavare de egentligen innerst inne tror att de är.
Inte tusan har det med kåthet att göra. Sexuell kåthet kan lätt avhjälpas med en handtralla i duschen. Nej, snarare i så fall kåthet på känslan av makt. Något måste göra för att kommande generationers pojkar och söner inte ska växa upp med en liknade världsfrånvänd bild av sin framtida herreroll!
måndag, juni 14, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Mycket bra inlägg. Och jag tror att du sätter huvudet rakt på spiken. Vi pojkmammor har ett jätteansvar att lotsa ut människor med sunda värderingar i livet, men självklart finns det ett delat samhällsansvar för att det ska gå hela vägen. När R redan kommer hem från dagis och deklarerar att flickor inte får vara med, har man ett val att se det som en utvecklingsfas ELLER att ta det på allvar och hantera det. Det är inte gulligt, oavsett vad. Jag bekymrar mig över att det tyvärr finns så många som ser det som ett medfött drag hos pojkarna istället för att se sitt ansvar i hur vi väljer att forma och svara på det. Vuxna utan ansvarskänsla finns det tyvärr för många av.
k: Ja precis. Ett val. Det är ju barnen vi kan påverka. Och vi föräldrar är ju det viktigaste av allt. :)
Instämmer till fullo!
S
Skicka en kommentar