Vad gör man??

Detta måste få ett stopp! De nya reglerna för intagning till skolan måste rivas upp och göras om. Det är helt galet hur många, framför allt barnen själva, men även hela familjer som hamnar i helt omöjliga situationer, som drabbar negativt av detta. Vad gör man? Startar en FB-grupp känns lite fjuttigt. Jag vill mest av allt slå någon på Utbildningsförvaltningen, men det är nog inte heller så produktivt.

För alla mammor - på mors dag

Från Röda korsets hemsida:
"Varje dag dör 1 500 kvinnor på grund av graviditet eller förlossningar. Varje år dör ungefär en halv miljon kvinnor när de föder sina barn. De flesta av dem skulle ha överlevt om de haft tillgång till vård. Mödradödligheten måste minska!
De flesta dödsfall sker i tredje världens länder och skulle kunna ha undvikits med rätt vård. Att förbättra mödravården i världen är ett av FN:s så kallade milleniemål. Det är också det milleniemål där misslyckandet nu hotar att bli som störst.
Världens länder har enats om att sänka mödradödligheten med 75 procent fram till 2015. Mellan 2005 och 2009 sänktes den bara med fem procent."

Läs mer om Röda korsets arbete för att minska mödradödligheten i världen här!

Ny höst - ny skola

Hm.. just det. För att följa upp förra veckans tråkiga nyheter så kan jag meddela att det blir till att byta skola i höst. Känns bättre än alternativet på min nuvarande och det blir säkert bra bara jag kommer iväg. Även om jag fortfarande är arg och ledsen över att ha blivit petad från min nuvarande plats.

Nu är det snart midsommar

Hundloka. Årets första i stan som jag ser.

9,8% arbetslösa

Jag tror att jag varit lite naiv när det gäller jobbkrisen i landet. Det har varit så mycket kriser som vänt och vänt igen att jag inte längre riktigt haft klart för mig hur allvarlig situationen är. Dagens Metro fick upp ögonen på mig: Nästan 10%


Det är ju skitmycket!!

Far away, so close

Jag slog över till deltävlingen i Melodifestivalen när Kobra tog slut. Kom inte ihåg vilket land som vann senaste så jag försökte genom att kolla och lyssna på programledarna klura ut var i Europa vi befann oss. Faktum är att det gick några minuter då alla möjliga konstiga länder flög genom mitt huvud innan jag kom ihåg att det hela ju går av stapeln i Norge!

Jämställt föräldraskap

Gudrun Schyman skriver om individualiserad föräldraförsäkring och Göran Hägglunds vridna syn på familjepolitik på Aftonbladet Debatt. Vad kan man säga om Kristdemokraterna och deras bakåtsträvande politik? Jag blir mest matt och lite ledsen, fast att jag kanske borde bli arg. Är det åldern, mån tro? (Alltså min, inte Hägglunds...)

Bubbelväder

Vad ska vi hitta på i det här tråkiga vädret? Jo, vi blåser bubblor på bakgården!

Allvarligt talat, Vickan.

Är det inte lite förlegat att bli överlämnad av sin far till sin blivande man? Som om utan en mansperson är du ingenting. Som om du bara är pappas ägodel, tills den dag han skänker dig vidare till din blivande make. Som om du inte är en egen vuxen person med ett eget liv som står på egna ben och själv har hittat någon du älskar och vill gifta dig med.

Nappfria

Nu har båda (!) barnen varit nappfria i över en vecka - och det verkar gå bra, peppar peppar. Ja alltså, jag nämnde inte det sist men även lillasyster fick hänga med på tåget eftersom vi inte trodde att den nappgalna stortjejen skulle klara det om det fanns nappar kvar i huset.
Det har dock visat sig att det var den lilla som har haft det tuffast, och som dessutom sov (med napp) när syrran skänkte napparna till kattungarna. Så utan ritual och allt åkte bara proppen ur efter sovstunden och kom aldrig tillbaka... Men nu har det lugnat sig och båda verkar ha lagt nappåldern bakom sig.

Strålande

När jag kommer hem från krogen har mannen äntligen bytt glödlampa i hallen!

När vemodet rullar in

Jag vet inte om det är omständigheter eller om det är jag som är ovanligt känslig på vårkanten, men de senaste åren verkar det alltid ha inträffat något ungefär den här tiden på året som slungat mig ner i ett tillstånd av vemod och gråtmildhet. Flera gånger har det varit jobbrelaterat, men även födelse, sjukdom och död verkar flockas den här årstiden. Eller så är det helt enkelt jag som reagerar starkare mellan hägg och syren.

Fan också!

Jaha, nähä. Det var inte fullt så oskyldigt som jag trodde. Jag får inte fortsätta med mina arbetsuppgifter till hösten - som jag hade hoppats. Fan, jag hade önskat stanna på den här skolan ett tag, vila i mina uppgifter, bli bättre, säkrare, utvecklas och utveckla. Men nej, nytt ska det vara. Flytta runt, stöka om, köra över. Nu funderar jag på att söka nytt jobb.

På väg att inställa mig

Precis innan jag skulle lämna jobbet i onsdags fick jag ett mejl från en kvinna på kansliet att jag skulle inställa mig på min chefs kontor kl 8 måndag morgon. Alltså inte ens ett mejl från chefen själv och så sent att det var ren tur att jag hann se det. Dessutom lämnar jag på dagis på måndagar och börjar inte förrän kl 9. Nåväl, har inte fått tag på chefen och min mor ryckte in för att lämna barn. Så nu är jag på väg till ett skumt möte som jag nojar lite för. Det är säkert inget, jag tror egentligen att jag vet vad det handlar om (tjänstetillsättningar till nästa läsår, vilket vi redan har pratat en del om). Men ändå - sättet jag kallades till mötet var obehagligt och onödigt oroväckande. Vi brukar normalt bolla fram och tillbaka via mejl till en tid då båda kan. Och dessutom precis innan fyra dagars ledighet med ingen möjlighet att replikera eller få reda på vad mötet gäller...

Äntligen en helg som heter duga!

Den här fyradagarshelgen känns precis lagom lång faktiskt. Vi har hunnit ta det lite lugnt, vara lite sociala som familj, träffa lite kompisar och ta en runda på ett museum, uträtta lite ärenden, röja och tvätta lite hemma och i morgon ska jag dra iväg en liten sväng utan familjen på brunch med andra vuxna. Känns som om fyra dagar skulle vara lagom långt att vara ledig varje vecka, eller i alla fall tre. Först då känns det som om en helg skulle kunna rymma ungefär det jag önskar att varje helg ska rymma.

En svensk klassiker

Idag var det dags. Vi har pratat om det länge - "När du fyller 4" osv. Idag tog vi oss an uppgiften - alla napparna skulle samlas ihop och skänkas till kattungarna på Skansen.

Ett sista bloss, typ. Med napparna i snöre.

Allvarligt hängandes de sista napparna.

De är i gott sällskap i alla fall, napparna.

Tur hon själv hade lite gott sällskap också, så hon lyckades slita sig från stängslet till slut.

Nu ikväll har det varit mycket sorg och det är klart att hon måste få sörja. Det är en trogen följeslagare sedan flera år tillbaka som plötsligt är borta.

Man ställer väl upp!

Eftersom båda barnen vägrar prova mössan jag fyndade för 20 spänn så får väl jag göra det.

Drömmen om en burgare

När de stackars skolbarnen önskar sig hamburgare till lunch så har jag svårt att tro att det är en skuren torr fralla med kött och rivna morötter som tillbehör
de menar.

Tankar och tårar

Hu, jag har så många saker jag tänker på och som jag vill skriva om, men jag är för översköljd. För trött och för full av tankar och känslor. Det har med jobbet att göra, en del. En del med kommunikation. Men även mycket med en organisation jag arbetar med. Kommunikation. Sättet folk bemöter varandra och besvarar varandra. Att delegera eller inte släppa ifrån sig, att innesluta eller utesluta.

Istället för att försöka bringa ordning i tankar och känslor sätter jag på Hästpojken på SVT och gråter redan efter två minuter.

Bättre och bättre dag för dag

Uppföljning av tårtan

Tack för pepp angående mitt tårtsammanbrott. Jag gick på lördag morgon och köpte fler ägg, men också färdiga marängbottnar som back-up. Prova ett annat recept som gick bättre, och blev väldigt gott, även om inte heller dessa bottnar stelnade ordentligt. Det var på håret att det gick att tvinga loss dem, i bitar, från bakplåtspappret. Nåväl, nu har vi köpta bottnar över, men det var ändå kul att försöka få till det nu när jag liksom börjat. Halvfabrikat är skitbra, det tycker jag verkligen. Men allting annat på kalaset i år var färdigköpt så en sak var det kul att göra själv.

Kalaset igår

Härligt kalas igår med mysiga människor på besök. Lagom många barn blev sjuka och kunde inte komma... ;)




Idag ska vi vidare på annat 4-årskalas. Det är bråda tider.

Tårtfan

Fan också! Dottern säger att hon vill ha marängtårta. Vad gör den överambitiösa ömma modern då? Jo, jag står naturligtvis här i den sena kvällen med nåt konstigt jävla recept som jag inte fattar hälften av, marängbottnar som inte stelnar, rinnig chokladkräm och troligen ingen tårta till imorgon. Varför är jag så sopig när det kommer till att göra saker som ska ätas?

Det är tur att hon är så go

Bråkunge nr 1. Hon slåss, rivs, slänger mat på oss, äter ingenting, slänger saker på golvet och ställer sig och hoppar på dem, skriker när hon inte får som hon vill, vägrar allt hon kan vägra och säger "nej" till det mesta.

Kalasvecka

Oj vad jag inte har hunnit sitta vid en dator den här veckan! På lördag fyller dottern fyra! Så det är dammsugning, tidig veckotvätt, ballonginköp och annat som stått på listan. Men det ska bli kul. Jag älskar kalas. :)

Gjort min plikt

Nä, det blev inte så sent som jag trodde.

Dags att dek.. vadå?

I år har jag bara verkligen inte hunnit med någonting (läs deklarera). Helgen sprang ifrån mig - inte på ett dåligt sätt, men ändå. Så Skatteverket, here I come (klockan tolv i natt eller nåt...)!

Hon är här!

Nu är hon äntligen tillbaka. Hon med blommor i sitt hår och fickorna fulla av ljumma vindar och spirande grönska. Sköna Maj - välkommen till vår bygd igen!