Koslickarvirvel

Igår kom jag äntligen iväg till frisören efter nästan 2 år utan klippning. Åh, det behövdes verkligen och nu känns det så skönt så skönt att det är gjort. Eftersom jag inte kom på någon annan lösning fick Lydia följa med och sitta i vagnen och titta på. Det gick bra. Deesutom var det bra för mig som är lite blyg för att prata med frisörer, taxichaufförer m.m. att ha ett litet barn med som så naturligt blev dagens samtalsämne med alla som befann sig på salongen. :-) Frisörerna tog sig dessutom en ordentlig titt på Lydias barr och roade sig med att spå lite i framtiden. "Hon har en riktig koslickarvirvel!" sa den ena och den andra nickade bekräftande. "Koslickarvirvel, vad är det?" undrade jag aningslöst. "Det vill du inte veta" skrattade de först. Sen berättade de att det är när vivlarna i luggen går uppåt bakåt så att det ser ut som om en ko slickat en i ansiktet, typ. "Låt oss säga så här - hon kommer aldrig att kunna ha lugg" förklarade de för mig. Ha, ha, ha, nä det är väl som på hennes pappa då: håret står rakt upp om det är tillräckligt kort! Här är föresten ett kort på honom för ca 20 år sedan. Detta barr har hon ärvt, inte mitt!

Babydesign

Förlåt mig, jag vill verkligen inte vara gnällig. Men det är sååå tråkigt att det inom barnklädes-och prylvärlden är precis som inom t ex skoaffärsbranchen i det lilla lilla landet Sverige. Nämligen att oavsett vilken fristående avlägsen affär du söker dig till för att leta efter sånt som du ännu inte hittat, så finner du bara samma märken och prylar som på alla andra ställen!! Utan att ha några som helst åsikter om grejorna i övrigt så måste jag bara få säga att jag är så evinnerligt trött på Lundmyr of Sweden, Noukies och Skiphop, för att nämna några.

God natt, jorden

Igår var vi på barnvagnsbio och såg "Djävulen bär Prada" med Meryl Streep. Ingen höjdarfilm och lite för mycket barn... tydligen slog vi rekord just den dagen. Men jag gör det gärna igen med lite färre i salongen.


Idag var vi på supergott fika med supercoola trevliga mammagänget hemma hos Karo. Lydia blir alltid på så bra humör när det äe en massa andra bebisar och människor omkring oss.



Här på bilden är liten skrutt precis nybadad och väntar på sitt kvällsmål efter en härlig aktiv regning dag på stan. God natt, jorden!

Tate Modern

På Tate Modern har konstnären Carsten Höller byggt upp flera stycken jätterutschkanor där besökarna kan rutscha ner antingen en eller flera våningar (alla går till botten men börjar på oliak våningar). Det var helt galet roligt att se ansiktena på folk som precis hade åkt. Lite lätt skrämd blick men samtliga med skrattet bubblande samtidigt. Allt från affärsklädda medelålders kvinnor till finniga tonåringar kom farande. Jag och Tove, som ingen av oss ens gillar en vanlig hederlig bergochdalbana, stod dock över. Och Lydia är lite för ung :-)

Upprop

Skriv på uppropet mot uppdelningen i tjejkläder/leksaker och killkläder/leksaker!

LONDONBILDER

Första gången på flyget för Lydia. Lååång resdag innan vi äntligen kunde krypa ner i sängen alla tre hemma hos Tove.


På fredagen gick vi till en park och hälsade på rådjuren.


Sen drog vi till en gammal gammal vacker kyrkogård...


Sen gick vi på puben där alla fick sitt.


Finns det ingen badbalja så får man hålla tillgodo med handfatet :-)


Lördagsfrukost


Lördagspromenad längs Themsen


Sen gick vi på puben igen...


Kaffestopp i närheten av The Globe.


Tove och Lydia på Tate.

Auf Wiedersehen

I morgon åker vi till London! Ska bli så skönt med en liten minisemester. :-)

Gissningslek

Vems politik?

"Slå på dem som redan ligger ner för de är lättare att träffa än de som är uppe och rör på sig"

2-2

Igår var en aktiv dag. Först var vi på Toruns venissage på Galleri Kocks. där Lydia och Eira fick hälsa på varandra för första gången. Sen drog vi vidare till Råsunda tillsammans med Cecilia, Erik och Benny och såg AIK (nästan) slå Helsingborg med 2-1!! Näää, fy vilken snöpligt slut det blev med kvittering i 93:e minuten genom självmål! Nåväl, i övrigt var det en riktigt rolig match och en väldigt trevlig eftermiddag . :-) Som plåster på såren (mest sambons då. Själv är jag ju inte ens AIK:are egentligen...) bjöd Cecilia, Benny och Erik på spontanmiddag med god mat, gott vin och trevligt umgänge efteråt. Det behövde vi. Tack så mycket!!

Passeport

Nu har skruttan fått sitt eget pass. Ha, ha, vi höll på ett tag innan vi fick henne att titta rakt in i den helt ointressanta (!) svarta rutan. Passtjänstekvinnan fick hålla en liten drake på en pinne dinglande precis ovanför för att få till det kort som nu pryder värdehandlingen. Nu är i alla fall allt klart för att vi ska kunna åka till London nästa vecka. Jippi! Ska bli så kul!

ps. Varför skriver de överhuvudtaget in längd i passen för barn? Okej att de bara gäller fem år istället för tio men det kommer alltså stå "Längd 68 cm" i hennes pass när hon är över fem år gammal. Skumt.

Bolagsblunder

Igår var jag på Systembolaget för första gången tillsammans med Lydia i vagnen. Själv tycker jag inte att jag ser så värst ung ut, men de har ju haft den där kampanjen att man ska visa leg om man är, eller ser ut att vara, under 26 år. Själv är jag ju 33, men eftersom att jag blivit frågad på leg så många gånger så har jag haft för vana att bara slänga fram det i samband med betalningen. Tycker alltid, än i dag, att det är lite pinsamt att bli tillfrågad. Bättre då att förekomma liksom, har varit min strategi.

Sagt och gjort slängde jag som vanligt fram leget till kvinnan bakom kassan, varpå hon säger
-Öh.. harru inte kod, eller vadå?
-Jo.. jomen asså, börjar jag lite tveksamt, varpå hon plötsligt hajar galoppen och slänger ur sig
-Aha! Nä, asså liiiite äldre än så seru faktiskt ut!
Varpå jag känner mig superdum och skyndsamt fumlar ner leget någonstans i väskan och snabbt trycker in koden istället.

Efteråt på gatan blev jag arg. Men förlåt så jäkla mycket för att man försöker vara tillmötesgående! Hon hade väl inte behövt få mig att känna mig dum för det. Ungefär som att "ah, ja tycker att ja ser så himla ung ut så här langar jag fram mitt leg, haja?" För bara fyra år sedan, när jag fortfarande rökte, blev jag tillfrågad av en kille i 20-årsålderna i en tobaksaffär om jag hade leg när jag skulle köpa cigaretter. Då var jag nog inte så trevlig mot honom heller, för jag började skratta och svarade "Tror du verkligen att jag är 17 år?!". Men jag kunde inte bara göra honom till lags den gången för jag hade faktiskt inte mitt leg med mig.

Men, men, det är väl bara att acceptera att those days are gone. Nu efter graviditet och vaknätter ser jag väl ut som minst min egen ålder, ha, ha, ha! Ett som är säkert är att jag i vilket fall som helst aldrig mer tänker visa leg på Systemet!
-

Äntligen!

Härligt härligt! Jag säger stort grattis till Kristina Lugn för att hon blivit invald i Svenska Akademin. Hon är en av mina stora idoler! Helt obetalbar var hennes egen kommentar till valet av henne till Akademin: "Jag tycker att de har gjort ett bra val" och sen ett karakteristiskt Lugn-skratt.

Mest känner jag Lugn i hennes roll som dramatiker, teaterfreak som jag är. Mycket bättre än när hennes texter framförs av min absoluta favoritskådis Lennart Jähkel blir det inte! Vilken tur för mig att de två gillar att sammarbeta :-)

Igår var vi för första gången på en öppen förskola. Vi hänkade de andra mammorna till Mikaelskapellet på Karlbergsvägen, för där har de sångstund på onsdagar. Lydia passade på att prova en av barnstolarna. Bumbon är ju okej, men man vill ju liksom uuuutvecklas :-) Nåväl, sitter inte så stadigt än, men verkade hemskt nöjd över att sitta själv vid bordet.



Sen tog vi en långpromenad hem i regnet, men lika glada var vi för det. Särskilt Lydia som ju fick ligga inbonad i vagnens stora svarta regnskydd. Bilden är tagen mitt på Västerbron.

Nya tider - Moderna tider

Nämen, hur kom den här silvriga moderna saken in i vårt hem? Va? Vadå, är det jag som har köpt den?! Okej, gav med mig tillslut och övergav min fina vita (!) 14-tummare från början av 90-talet. Fast den fungerar finfint fortfarande och ser ut som en Stormtrooperhjälm (I luv!). Men, men, bara att inse att den inte riktigt passar vårt stora vardagsrum... snyft.

Alice Bah - jag?

Gjorde detta lilla personlighetstest här som jag hittade på Camillas blogg. Det är ju det jag alltid har sagt, att jag skulle passa som allmänreporter! :-)

Resultat:
Du är

Alice Bah
Trygghetsfaktor: 57 %

Du trivs i mitten, men du drar åt det trygga hållet.
Nya upplevelser är bäst i efterhand, och bästa ögonblicket på charter-
semestern är när du hämtar ut fotona från fotobutiken.
Att kunna se tillbaka på ett minnesrikt liv är en planeringsfråga.

Lämpliga yrken: Arbetsförmedlare, Allmänreporter, Butiksinnehavare.

Snor i oktober

Lydia är fortfarande ganska snorig, så vi har försökt att ta det lugnt i helgen. Härligt att höstluften äntligen är här och fyller mina lungor! En extra kram idag till Tove som ju är tillbaka i London, men vi har bokat biljetter och åker och hälsar på över en helg i slutet av månaden! Ska bli jätteroligt med en liten Londontripp med Lydia.

Säsongsavslutning på pjäsen i fredags. Lydia var med och blev gullad med av alla skådisarna när hon och jag fick roa oss bakom scenen under föreställningen, eftersom Jonas skulle se pjäsen och satt i salongen tillsammans med Åsa, Johanna och Jens. Hon var på sitt bästa humör och charmade alla :-)

Sen var det Max 2-årskalas i lördags. Oj, tvååringar (flera samtidigt) är inte ett dugg lugnare än ettåringar (som de ju var förra året samma tid)! Men det är klart, det går faktiskt att prata med dem nu, något som kanske underlättar förhandlingarna. Eller inte? Vad säger mamma Malin? :-)