Innan jag hade ett barn kunde jag absolut inte föreställa mig hur det skulle vara när barnet kom (när jag var gravid med Lydia). Inte så konstigt, det var så mycket som skulle ske för första gången; bli förälder, leva med barn, förlossning osv osv. Men ändå, jag har alltid föreställt mig att jag någon gång ska ha barn, så det var ju ändå i linje med en gammal invand tanke.
Att ha två barn däremot - hur spejsat är inte det? Jag hade mycket svårt att föreställa mig hur det skulle bli. Tänkte mycket på det under graviditeten med Sally. Sen poff! var hon bara här och nu är det omöjligt att föreställa sig livet utan henne. Är det inte märkligt?
4 kommentarer:
Det ÄR väldigt konstigt, märkligt och spciellt allt det där med att få barn. Min dotter är nu ett år, och det är verkligen HELT omöjligt att föreställa sig livet utan henne! =) Läser din blogg och är nyfiken på hur det känns att ha två barn? Stressigt? sömnlöst? Har man lite nytta av att man "gjort det en gång förr?" hej hej
anonym: OM man har! Ingenting känns lika främmande, konstigt och osäkert som förra gången. Det känns mer "normalt" med en liten bebis i huset. Sen hur man får allt att funka med två barn, och tiden att räcka, och kanske räcka till mer än att ta hand om barn.. tja, det har vi nog inte klurat ut än. Men så än så länge har vi inte luftat våra övriga behov så värst, vi är ju så nya som tvåbarnsföräldrar. Problemet lär nog komma, men än känner vi nog ingen stress utan försöker bara landa. :)
Visst är det märkligt!? Helt plötsligt är det ju bara en till i familjen och den personen passar ju in så bra, fyller ett tomrum, liksom. Helt underbart!
Kram,
AnnaSv
Sally. Viket underbart namn!!
Skicka en kommentar