And the rest is silence..

Skickade på uppmaning av en god vän iväg ett protestmejl mot FRA-lagen till diverse riksdagsledamoter som röstat för. Expressen hade gjort det enkelt och smidigt för oss latisar genom att erbjuda ett färdigt formulär på nätet där man bara behövde fylla i namn och mejladress. (Nu visade sig det mejl som gick iväg från Expressens formulär visserligen innehålla vissa felaktigheter, men ändå). Sen glömde jag liksom bort det hela. Tills jag alldeles nyligen fick svar från två stycken riksdagsmän, en centerpartist och en moderat. Klart det är färdigformulerade brev som de skickar ut till alla, men ändå. Jag tyckte det var bra gjort att faktiskt svara, ffa eftersom jag vet att de fått typ 25000 brev eller nåt i frågan. Att alls bry sig om att formulera ett svar och skicka tillbaka. Båda bjöd dessutom mer eller mindre in till fortsatt dialog. Det är ju betydligt mer än vad alla de andra som mejlen också gick till gjorde. De besvarde sina med tystnad.