fredag, juli 31, 2009
Döden döden
Det är mycket tankar om döden just nu, hos 3-åringen. Flera kvällar den senaste veckan har hon frågat saker som "När dör jag?" och "När jag dör är ni döda då?". Sen ibland, om hon blir lite ledsen, börjar hon gråta och säger hon saker som "Jag vill inte dö, jag vill leva!". Vi kramar om henne hela familjen och försöker övertyga henne om att det är långt långt långt tills någon ska dö. Och en gång när hon var väldigt ledsen har jag tom sagt det som jag helst inte säger eftersom att det inte är sant, nämligen "Du kommer inte att dö." Men ibland vänder hon på steken, som här om kvällen när hon grät och var nästan otröstlig och sa "Jag vill dö när Maj dog!". (Maj är min mormor som dog samma vecka som Lydia fyllde 1 år.) Jag antar att det är en helt vanlig period som de går igenom och frågorna får man ju svara på så lugn och tryggt som möjligt. I vilket fall är det hemskt sorgligt att se sin älskade lilla unge med tårar i ögonen säga saker som "Jag vill dö."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vi har också haft en döden-period hos oss. Många drömmar, tankar och andra funderingar. Killian har varit fixerad att gå till gammelmormors plats vid kyrkogården för att lämna blommor. Samma m storasyster. Nu har de förstått innebörden, då de en dag utbrast: är man död kommer man inte tillbaka mer. Vi får aldrig träffa gammelmormor mera". sant, så sant.
Här händer det ibland att sonen längtar efter sin mormor och efter Haddock (vår hund som dog när han var ett) och säger att han vill dö. För då får han vara med dem. Hu, känner jag då.
Å andra sidan brukar sonen säga att han vill bli lika gammal som Anna-Lisa. Och att vi ska bli lika gamla vi. Anna-Lisa är en 97-årig dam som vi aldrig har träffat men som sonens bästa kompis pratar mycket om.
Döden väcker helt klart tankar!
Kite dödssnack här också, inte lika mkt än men det dyker upp då och då. De är inne i en dödsfas. ;)
Skicka en kommentar