Mysigt värre

Jodå, det var jättebra. Franför allt var det så himla mysigt att vara där. Zinken var en perfekt arena för konsert, stor nog men ändå märkvärdigt intim. På sidorna finns de klassiska bandyläktarna som räckte åtminstonde till dem som var mest hugade. Typ jag och Jonas. Även om det smärtade rejält i rumpan, inte bara på mig, efter timmar på betongen, var det helt suvve att ha tillgång till sittplats (fick inte ta med picknickstolen in). Där satt vi och mös i den härlig sommarkvällen på lagom behövrigt avstånd från det hoppande publikhavet. Nedanför "vår" läktare hade de dessutom ett inhägnat område (med legkontroll) där det serverades mat och öl och fanns ganska rejält med bord och bänkar. Stämning där inne var härlig. Det var dans på borden och ganska gott om plats. Dessutom kände vi oss inte så överåriga eftersom att medelåldern där inne var minst 30 (de yngsta hölls ju undran av legkontrollen också). Hörde från andra som stod längre fram att det under kvällen kändes som om fjortisarna till slut tog över totalt. Bak hos oss fanns ju inga alls. Kändes helt klart som en vuxenfest, vilket var skönt för oss pensionärer. ;)

Vilka konstiga saker man värderar när man är gammal (och gravid) men jag tyckte verkligen att det var så skönt att arrangörerna hade dröst på med bajamajor. Det var aldrig hopplöst lång kö och till och med efter det hela var över fanns papper och tvättskum kvar. Very nice fågelbajs.

Själva konserterna då? Jo, Thåström var precis så vacker och punkigt sorgsen som bara han kan. En del av hans musik är lite väl skramlig för mig, eller kanske för arenan. Det enda tråkiga var väl just att formatet så uppenbarligen passade Kent bättre (vilket ju inte är så konstigt eftersom det är deras turné). Hade gärna varit mer intim med Thåström så att volymen inte hade behövt skruvas upp så mycket och de vackra melodierna hade kommit fram bättre. Men de flesta låtar var svinbra, även i denna miljö.

Kent är ju så sjukt proffsiga och utan tvekan ett av de bästa live band som existerar ( i alla fall i Sverige). Scenen är så grymt snygg, musiken passar så bra i formatet, de har tillgång till en så enorm mängd hitlåtar att välja och vraka bland och publiken är så dedikerad. Det kan knappast bli bättre. Jag är så himla glad att jag tog mig dit och Jonas är himla glad att jag tog honom dit (jo, han sa det). Han har inte varit på konsert på "tusen år" och aldrig sett vare sig Thåström eller Kent live. Dessutom var jag knappast den enda gravida på plats, även om jag kanske var den enda i vecka 40...