Skitdåligt system för hostnätter

Vårt system att vabba varsin dag mer eller mindre utan undantag funkar normalt bra. Framför allt är det bra för livet på jobbet, eftersom att det går att förbereda för att vara borta en dag i taget. Men denna omgång, som framför allt innehållit nätter när nästan ingen i familjen får någon sömn eftersom att Sally gråter och hostar hela tiden och Lydia hostar mer och mer, har systemet visar sig vara skitdåligt. Efter flera nätter av ingen sömn så ska man sen iväg till jobbet och försöka fungera. Idag var Jonas så trött så han tappade bort sin plånbok och sen halkade så illa på ett stengolv att han fick en stor bula i huvudet. Själv började jag gråta när de ringde från dagis och sa att Lydias verkade hängig och att jag skulle hämta henne tidigare. Jag och Sally hade då suttit i timmar på öppna mottagningen på Vårdcentralen och allt jag ville var att få gå hem och sova middag tillsammans med henne. Jag hade inte ens hunnit dricka kaffe. En Lydia hemma - ingen chans till sömn för mig. Men klart Lydia är hängig, hon har ju också fått sin sömn störd flera nätter i följd.

Det är verkligen inte bra när jag är så trött att jag känner mig arg på min älskade lilla trötta dotter för att hon blir hemskickad från dagis. Fast trött ändå alldeles för pigg och i krävande av uppmärksamhet för min ork och som sagt utebliven efterlängtad sömn för mig. I natt grät Sally i timmar, till synes otröstlig, och de stunder hon sov sov hon ovanpå mig (dit hon kravlade tillbaka varje gång jag försökte lägga ner henne på kudden). Jag vaknade i morse steg i nacken efter den onormala ställning som jag legat i, vilket jag tror orsakat min molande huvudvärk under dagen. Nu ser jag eventuellt fram emot ännu en sömnlös natt och i morgon ska jag till jobbet och köra ett 9-20 pass med tre möten på raken efter klockan 16.