tisdag, februari 12, 2008
Boxa ditt barn
Lite mer om Elise Claeson fick jag på länk från att bli mamma. Läs och gråt. (Varför blir hon ständigt publicerad? Är medierna bara ute efter chockeffekten, eller vad?)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Gräsligt! Det är bara att hoppas att ingen lyssnar på allvar. Sen var det ironiskt att i Fråga Nanny-spalten precis intill artikeln var det någon som frågade vad man ska göra med en 3-åring som slåss.
(Men Sveland, jag vet inte, ”Bitterfittan” gav just ingenting tycker jag. Kanske är hon skarpare i debatter?)
botilda: Jag tyckte Sveland var bra, det hon sa, men sen var hon (och andra) lite märkligt tysta när det kom riktigt konstiga uttalanden från vissa håll, så det var ingen rykande debatt precis. Själv blev jag väldigt gripen av Bitterfittan, men det är ju personligt.
Betryggande att det existerar så många motpoler till Claeson.
Otryggt att många (andra än motpolerna) verkar så "lättade" när någon säger sådant som hon säger. Typ: ÅÅÅH, va skönt att någon ÄNTLIGEN säger högt det som många andra tycker men ingen vågar säga (som att kvinnor är skapta att vara mödrar och inget annat).
Problemet med mina barn är att de boxas tillbaka så himla hårt!
Rätt intressant det här, om man lägger till DN:s debatt om föräldrakurserna. Någon som följt den? Moderna föräldrar (och där inkluderar jag så klart mig själv) verkar onekligen ganska vilsna. Och många debattörer extremt enkelspåriga.
Vad gäller Claesons uttalanden om vad vi är skapta till så tror jag båda könen är skapta för att vara föräldrar och att ingen jävel skapades till att bli Skandiadirektör.
Heliotropen
mår illa och hoppas att inte alltför många läser och tror att det är rätt.
Många moderna föräldrar är osäkra för att föräldraskapet har utvecklats mycket den senaste tiden. Förut gjorde man bara som sin egen mor och far gjort, utan att ifrågasätta. Det satt i ryggmärgen.
Idag ifrågasätter vi allt, med rätta, många gånger. Sunt förnuft är alltid bra, men det sunda förnuftet varierar eftersom vi alla är olika, har olika föutsättningar och har olika bakgrunder och erfarenheter.
Men, föräldraskap är svårt, tycker jag. Man jobbar verkligen hela tiden. Det är mycket roligt, men också påfrestande ibland. Men, jag tycker aldrig att det är rätt att slå sina barn. Aldrig!
Respekt vinner man inte så.
emma: Ja, det är skrämmande. Men jag tror att det handlar om samma sak som i så många fall i vårt nuvarande samhälle - alltför många val, alltför mycket förvirring, leder till att folk gärna vill bli ledda, eller ha en "medfödd" roll.
Heli: Jo, jag har följt debatten om föräldrarkurser. Har bara hört ytligt om dem tidigare från stadsdelar som arbetar med bl.a. komet. Vet inte vad jag ska tro, för jag har inte läst innehållet själv. Tycker det låter som Supernanny-programmet från england, vilket säkert är effektivt, liksom aga kanske, men känns väl hårt mot barnen. Jag sitter dessutom bara och undrar hur i h-vete det har kunnat gå så långt?! Något annat problem måste finnas i familjen. Tråkigt att de kommentarer som kommit in om artikelserien var från positiva som genomgått utbildningar men att de negativa rösterna nästan uteslutande var från folk som inte genomgått utan bara hört talas om eller läst om det i DN.
attle: Ja, det är ett ständigt jobb, som vi bara har börjat nosa på. I det enorma utbud som finns idag är det inte konstigt att folk är osäkra, precis som du skriver. Men jag är stolt över hur många härliga välfungerande människor som växer upp i detta land utan att föräldrarna har tagit till aga för att uppfostra dem! Det tycker jag man borde fokusera mer på i sånt fall. Vad gör alla de familjer där det faktiskt funkar utan bestraffningar och andra grova övertramp mot barnen?
Skicka en kommentar