Hey Amanda

Läste nyss ut Amanda Svenssons debutbok Hey Dolly och blir lite lätt trött. Trött av allt det smarta. Var går gränsen? När Jonas Hassen Khemiri är språksmart blir jag förtrollad. Av Amanda Svenssons språksmartheter blir jag bara ledsen. Förmodligen för att hon har skrivit den bok jag kanske trodde att jag ville skriva när jag var i tjugoårsåldern. Och som jag nu absolut inte vill skriva, knappt läsa. Språksmartheterna håller i detta fall läsaren utanför den riktiga känslan. Där Khemiris romanfigurer är de som förälskar, förlorar och förirrar sig i språket tar Svenssons figurer skydd bakom en mur av språk, där läsaren hamnar på andra sidan. Att man ska vara så där smart och samtidigt så ung gör i alla fall mig rejält sorgsen. Jag har själv försökt och jag är så tacksam att den tiden är över. Jag undrar hur gammal Svensson själv är (hennes Dolly är 18), men oavsett ålder så önskar jag henne att bli äldre. Jag lovar att det kommer att kännas bättre. Jag vill verkligen inte vara spydig och klappa henne på huvudet, för hon är uppenbarligen skitbegåvad. Det bara är så.

Vik men inte längre spring

När man får den lön man föreslår så har man lagt sig för lågt i förhandlingen - eller? Jo, så är det nog. Jag är dålig på att ställa lönekrav. Men i vilket fall som helst så har jag nu tackat ja till ett fast vik resten av terminen. Känns bra ändå. Börjar efter sportlovet.

När det rinner

Nästäppa vet jag att man kan avhjälpa med nässpray. Men vad gör man åt rinnsnuva??

Bildutmaning

Hittade en superkul utmaning hos en annan Kajsa.
Regler för utmaningen: Gå in i mappen "mina bilder" på din dator, välj den sjätte mappen och den sjätte bilden i den. Lägg upp bilden & berätta något om den.
Blev alldeles varm när jag hittade bilden nedan på rätt plats i min mapp.

Bilden är på Lydia. Minns inte exakt hur gammal hon är där, men bodyn hon har på sig är i storlek 56 tror jag så hon är inte så gammal. Dessutom hade jag tryckt bodyn själv, en aktivitet jag ägnade mig åt under slutet av min första graviditet (och även när Lydia var liten). Inte andra gången, kan jag lova! Bilden får mig att minnas hur annorlunda det var - den gången. Och hur fort tiden har gått..

Drömprogram

Andra ungar i Lydias ålder kollar långa Disneyfilmer på löpande band känns det som. Lydia har inte sett en enda rakt igenom, även de gånger vi försökt låta henne se. Bland annat Wall-E och Horton (tror jag den hette). Däremot är hon helt såld på "In the Night Garden" eller "I drömmarnas trädgård" som serien fått heta på svenska. Det är ett program som många ettåringar gillar, har jag förstått. Också Lydia då. Men jag gillar det faktiskt också. Det är lugnt och gulligt och går strax före 18 på vardagar, precis lagom innan middagen. Så vi diggar Makka Pakka & Co här hemma. Nemo och de andra superstjärnorna får vänta.

Eddie, my man!

Och när man inte har något bättre för sig kan man alltid kolla på en Eddie Izzard-dvd. Att jag inte kommer ihåg att göra det oftare är ett mysterium. Karln är ett geni! I kväll kollade vi hela Dress to kill och jag mår genast mycket bättre. :)

Vem är du?

När folk anhåller om min vänskap på facebook och de antingen har bytt namn helt och hållet eller på annat sätt inte står mig så nära att jag utan tvekan vet vem personen är, och de inte förgyller sin profil med någon avslöjande bild av sig själv - hur ska jag då kunna svara att Ja, vi är vänner!??

Det har hänt förrut och nu igen. Jag vette fan vem personen är. Varför skickar man då inte med ett meddelande eller nåt, för det går ju. Tja, det är ju inte viktigt egentligen men ändå. Man vill ju inte verkar taskig liksom och bara ignorerar. .. om det nu faktiskt är någon man känner.

Vem är Maud?

Helomvändningen i Centerpartiet får mig återigen att fundera på den fråga som jag ställt mig så många gånger; om man vill förändra ett parti helt och hållet, om man till och med är beredd att ge upp några av partiets kärnfrågor - är man då verkligen i rätt parti?

Teckning Kjell Nilsson-Mäki

I betraktarens öga

Konversation med dottern igår kväll:
- Mamma, vad är det där?
- Det är en finne.
- Jaha. Tycker du om finnen?
- Nä inte speciellt.
- Nähä. Men jag tycker i alla fall om din finne.

Processorientera mera

Förlåt mig, men jag måste bara citera en del ut en platsannons där en organisation beskriver sig själv enligt nedan:

"...genomsyras av målstyrning på alla nivåer och vi arbetar successivt för att kvalitetssäkra och på sikt certifiera den verksamhet som bedrivs. Som ett led i detta, arbetar vi sedan 2005 med att processorientera vår verksamhet genom att definiera pågående processer, fastställa vilka krav som ställs på dessa, definiera mått, etablera mätmetoder och sätta tydliga och mätbara mål ur ett medborgarperspektiv."

Någon som vill gissa vad det gäller? En brandstation! Ja, jag vet att om man bryter ner texten och verkligen läser vad som står där (även om det är näst intill omöjligt) så är det nog inte så dumt. Men ändå, vem faan har formulerat detta? Visserligen söker de just en informatör. Hahaha, det är nog verkligen vad de behöver!

Semesterarbete

De två senaste dagarna har jag undervisar ettagluttare. Har jobbat med lågstadiebarn i flera år tidigare så åldern känner jag mig egentligen ganska van vid. Men den senaste tiden har jag ju fajtats med högstadieelever och hängt i högstadieskolor istället. På alla skolor snackas det om klasserna. Och om vissa elever. Så även på söta lilla lågstadieskolan där jag är just nu. "De är ju lite jobbiga mot vikarier" förklarade en i personalen när jag kom. När jag berättade för en annan lärare att jag tyckte måndagen hade varit kanon, replikerade hon "Jaha, det måste ha varit en bra dag.". "Oj, de prövar dig verkligen!" utbrast en resurslärare idag. Jag säger inte att de är helt snälla jämt. De sitter inte tysta som tända ljus och lyssnar på allt jag säger. Nej, en unge kröp t ex bakom en soffa tre gånger i dag. Tillslut var jag tvungen att flytta på soffan och dra fram honom för att få ut honom ut klassrummet när jag skulle stänga. Men ändå, allvarligt talat. Förförra veckan labbade jag t ex med ett gäng åttor som försökte sätta på gasen hela tiden och proppade igen inte ett, inte två, utan tre av de fyra avloppen i kemisalen med hushållspapper. En annan lektion piskade killarna varandra med meterlånga trälinjaler. På mattelektionen senare samma dag ställde stora delar av klassen om inte bara klassrummets klocka utan även alla sina egna klockor för att försöka få mig att sluta lektionen tjugo minuter tidigare (men jag gick inte på det! Ha!). Så när dessa lågstadielärare pratar om att vissa barn är bråkiga, eller sätter mig på prov, eller att klassen är en ovanligt bråkig klass, då vill jag bara le mot dem och berätta för dem vilka små gullungar de har att göra med. Att vara i lågstadieklass är som att vara på semester. På allvar. Dessutom vill killarna hålla mig i handen på väg till matsalen och tjejerna ritar teckningar till mig. Jag säger det igen - semester!

One upon a time

Har föresten inte hunnit berätta att vi hade helnattsbarnvakt med båda barnen för första gången i lördags! Lydia och Sally sov över hos min mamma och hennes man. Det var otroligt konstigt att sova hemma utan dem, speciellt eftersom att vi vanligen sover alla fyra i samma rum. Men kanske ännu konstigare var det att vakna utan dem och äta frukost bara jag och Jonas.

Läsa tidningen båda två, bara en sån sak. Sitta tillsammans uppslukade av varsin del, byta delar med varandra, fälla kommentarer om sånt man läser och läsa upp stycken för varandra högt. Sånt som vi ägnade varje morgon åt förrut men som jag nu nästan hade glömt bort.

I alla fall verkar övernattningen ha gått ganska bra även om min stackars mor knappt fick någon sömn och var ganska färdig dagen efter. Tror vi ska prova snart igen, så framför allt Lydia vänjer sig och inte dansar naken till klockan tolv nästa gång. ;)

Ska vi byta?

Någon som har erfarenhet av house swapping? Funderar på om det kan vara någonting att prova. Om man vågar. Bara att komma någon annanstans under några veckor. Kanske enda chansen för en fattig barnfamilj att komma utanför landets gränser. Annars ser jag fram emot att spendera större delen av kommande sommar i kolonistugan. Men en liten resa kunde ju vara kul..

Oviss framtid

Okej skärpning: Söndag kväll, i morgon är det måndag morgon. Arbetande kvinna - gå och lägg dig! Åh, om jag bara visste var, och om, jag ska jobba i morgon så kaaaaanske det skulle kännas lite mer motiverat.

Ingen partytjej just ikväll

Skulle ha gått på socialt samkväm idag. Såg fram emot det. Saknar det, känns som om det var länge sen jag umgicks med kompisar utan att jag haft åtminstonde någon ytterligare del av familjen med mig. Gick på lite party helt enkelt. Men jag pallar inte kände jag nu när jag skulle iväg ikväll. Har inte hämtat mig helt än och har inte hunnit vila så mycket idag. Har svag huvudvärk. Började må illa efter maten (åt mer än på flera dagar för att palla att dricka lite vin - se vilket bra effekt det hade!). Nu känner jag mest för att ligga i en liten hög och kanske gråta lite. Men jag får trösta mig med att min äldsta dotter är väldigt glad över att jag stannar. Och hoppas att det snart blir fler tillfällen att träffa härliga vänner.

Tack, mamma!

Idag måste jag passa på och tacka min mamma. Hon ställer upp något så otroligt mycket för mig och min lilla familj. Klart vi skulle klara oss utan henne, vi skulle ju vara tvungna, men jisses vad mycket lättare och trevligare vårt liv är på grund av henne. Hon passar Sally varje vecka så att jag kan träna på dagtid. Hon hämtar Lydia en dag i veckan på förskolan och går på dramalek med henne på eftermiddagen. Hon och hennes man hittar på aktiviteter med Lydia, är här med mig ibland på kvällen om Jonas är borta, barnvaktar, ställer upp, engagerar sig och finns som viktiga personer i mina barns liv, vilket jag tycker är så underbart. Jag har varit lite spysjuk i veckan och känner mig matt och svag. I går, när Jonas var hemma med Sally, sov jag mest hela tiden. I dag skulle Jonas jobba. Då kom min mamma hit klockan halv åtta på morgonen (Jonas går kl sju) och hjälpte till med barnen, lämnade Lydia på dagis, handlade åt mig på vägen hem medan jag låg och vilade med Sally. Sen tog hon Sally med sig hem så jag kunde vila en timme till innan jag hämtade Lydia. Lydia och jag kunde i lugn och ro ägna oss åt varandra hela eftermiddagen, vilket var jättehärligt. Sen hämtade Jonas Sally på vägen hem, lagom till middagen som jag och Lydia lagat tillsammans. Det var så skönt att få en extra dag att ta det lite lugnt och hämta kraft på. Tack så otroligt mycket, mamma. För idag och för alla andra dagar!

F-kassan

Jag får ungefär 800 kr i månaden från försäkringskassan för att vara hemma torsdagar och fredagar med Sally. Men de har i alla fall haft råd att designa om sina utbetalningskort, vilket glädjer mig mycket. Tack för det försäkringskassan! Allt den där myndigheten gör är fan som en spottloska i ansiktet.

Målar-Lydia

I dag kom Lydia hem med den här bilden från dagis. Den förestället mig, Jonas, lilla Sally (fast henne har jag tydligen bara fått med toppen av när jag fotade av bilden..) och henne själv. Dessutom har hon skrivit H, I, M, O, F, (något annat), L och E. Det är nya grejen nämligen - skriva bokstäver. Än så länge är L:n för det mesta upp och ner och E:na har hur många pinnar som helst, men ändå. Hon berättar mycket noga själv vilka bokstäver hon skrivit och vilka som är vem på bilderna hon ritar. Sen har hon börjat lägga till skägg, hår osv på sina gubbar.

Nya favoritgrejen är tydligen just att måla berättar de från dagis. Hon och andra barn sitter i "ateljén" och målar stileben. Dvs har en apelsin eller ett äpple framför sig och sen målar de av det. Det blir förvånandsvärt fina bilder faktiskt. Appropå roliga saker som barn säger så klämde hon ur sig härom morgonen, liggande på badrumsgolvet; "Nappen smakar lite utsökt." Hahaha, jag höll på att skratta ihjäl mig, fast att jag vet var hon fått just ordet utsökt ifrån. :)

Vuxenperspektiv

Idag har jag vickat på Jonas gamla högstadieskola. Skolan som han pratar om med skräck i rösten. Den där hemska högstadietiden i skolan där eleverna hade tagit över och det var djungelns lag som gällde. Skolan visade sig vara en idyllisk liten f-9 skola med ganska roliga elever, engagerad personal och trevliga lokaler mitt i en slottspark. Saker kan visst ändras en hel del på tjugofem år. Eller så ser världen bara vääääldigt annorlunda ut från ett vuxet perspektiv.

Ju större desto bättre

"Mikrobloggande är nya trenden." Tydligen. Strunt säger jag. Jag vill makroblogga!