Hej-då klassrum

Nu har jag lämnat "mitt" klassrum för sista gången. Om jag kommer dit igen någon gång kommer det inte längre att vara mitt klassrum. Alla mina saker är flyttade till den nya skolan. Lite sorligt känns det allt. Men ändå - nu är det äntligen sommarlov!

Febervärme

Usch, det är inte roligt att ha 39 graders feber i den här värmen. Jag tycker synd om dottern. :(

Vem styr informationen kring valet 2010?

Fick via twitter nys om en ny valsajt, valpejl.se, ett samarbete mellan SVT och SR där man kan söka på alla riksdags- kommun- och landstingskandidater och få upp statistik och annat om dem. Hur bra som helst! Tänkte jag. Till min stora förfäran fick jag dock snart veta att den enkät med personliga frågor som sajten låtit politiker svara på för det första bara är öppen för riksdagskandidater. Det är delvis förståeligt. Någonstans måste de kanske dra gränsen, även om jag personligen är mer intresserad av att läsa om kommunkandidaterna. Men vad värre är; enkäten är bara öppen för en viss typ av riksdagskandidater.

Så här skriver de på hemsidan: För att få svara på enkäten måste du tillhöra något av de sju nuvarande riksdagspartierna eller Sverigedemokraterna. Nej, du läste inte fel. Det är helt sant. Någon av de sju nuvarande riksdagspartierna eller Sverigedemokraterna!!! Där. Precis där har de valt att dra sin gräns. Liksom alla stora riksmedier valde att på bästa nyhetsplats rapportera när Sverigedemokraterna la en "skuggbudget". Har journalisterna på SVT och SR ingen som helst historisk kunskap, vet de inte själva vilken makt de har? Har inte någon enda av dem t ex läst Gellert Tamas fantastiska reportagebok Lasermannen, om en mörk och hemskt tid i Sveriges politiska historia? Förstår de inte sambandet mellan att ett parti ständigt uppmärksammas i media och vanliga människors ökade acceptans av det partiet som ett verkligt politiskt alternativ?

Den enda sant demokratiska vägen måste vara att låta samtliga riksdagskandidater vara med på samma villkor!! Från det kravet kan det absolut inte finnas några som helst undantag! Jag har mejlat och protesterat med ännu inte fått något svar. Gudrun Schyman har skrivit ett öppet brev. Jag väntar med spänning på om hon får något vettigt ur dem som bestämt denna dårskap.

Midsommar

Nu har i alla fall vi haft en underbar midsommar. Hoppas det samma gäller er!

Röd dag imorgon

Mensen från helvetet, dvs min vanliga, kommer att slå ner som en bomb imorgon, Midsommaraftonen till ära. Jag känner hur den ligger och mol i magen och väntar på rätt tillfälle att ställa till mesta möjliga besvär...

Valobservatörerna reder ut begreppen

Kolla in dessa underbara; Valobservatörerna på Sveriges Radio! Man kan skicka in politiska uttalanden och annat som man undrar över och så försöker de reda ut vad politikern egentligen menar/tycker. Borde inte denna tjänst finnas tillgänglig jämt? Som en demokratisk rättighet.

Hemma

Nu är vi hemma igen! Vi var visserligen tvungna att köpa ny vagn eftersom vår älskade Brio trycktes sönder på flyget till London. Men annars har vi mest haft det himla skönt. Tagit långa promenader, ätit lunch utomhus, hängt i olika lekparker och ätit glass i solen. Inga stadsturer, bara förortshäng. Men i en så charmig förort som Richmond och med sällskap av underbara syrran med boyfriend är det lätt att spendera dagarna utan att sakna något alls.


Dessutom fick de blivande föräldrarna öva lite på terrängkörning med riktigt barn i den nyinskaffade vagnen. :)

London calling

Ha en skön helg alla som är kvar i huvudstaden! Må ni icke bli överkörda av några prinsessprocessioner eller knuffade av några brudnäbbar. Nu lämnar vi stan i några dagar och rymmer till London. See ya!

(Fast om det funkar ska jag försöka blogga på Fånen från utomlandset.)

Årets pryl

Det här måste väl ändå vara årets pryl - så här i miljö- och iFån-tider: Ett skydd till Fånen som samtidigt är en solfångare! Jag ska ta med den till London över helgen och sen återkomma med en rapport om hur det funkar. (ps. den finns även i svart)

Vädjan till ett USB-minne

På dig ligger just nu allt mitt samlade jobb från de senaste åren. Hela området byter datorsystem i sommar och allt som inte sparats kommer att försvinna. Ett litet USB-minne som hänger i en tråd på mina jobbnycklar. Må du icke försvinna!

Öh, skämtar du eller?

Allvarligt talat, nu måste jag ta upp lite kring det här med färger. Eller snarare idén om kill- och tjejfärger. Så som jag ser det, jag som ju är biolog, så måste det finnas en ganska stark biologisk fördel med en funktion för att den ska bevaras genom tiotusentals år och vara så framträdande så att den separerar halva mänskligheten från den andra halvan. Och jag kan, hur jag än funderar, inte komma på någon som helst biologisk fördel för flickor att gilla just färgen rosa. Eller för pojkar att inte gilla färgen rosa eller några "tjejfärger" så som lila, rött, rosa, orange osv. Jag kan inte heller se någon biologisk fördel för flickor att gilla glitter och smycken. Kanske kan det en gång i tiden ha funnits en fördel i att gilla saker som glimmar, om det nu fanns något som vi behövde och som det var bra att vi instinktivt samlade på oss när vi fann det, eller nåt.

Men i sånt fall borde den funktion ha varit en fördel även för pojkar, ungefär så som de flesta av oss fortfarande har en dragning till söta och feta smaker för att det var en fördel för oss att äta de söta och feta saker vi kom över en gång i tiden. Det är på den nivån biologiska funktioner ligger, liksom. Biologiska förändringar går inte så fort. (Jag upplever förresten att både pojkar och flickor generellt gillar saker som glimmar, om de bara får chansen.)

Och då har jag inte ens börjar fundera på det faktum att de skillnader i färgpreferenser som vissa i Sverige tror är genetiskt betingade inte alls har varit samma under årtiondena. Vad ska vi till exempel säga om 1700-talet? Det ligger tillbaka i tiden och om det var så att pojkar är biologiskt betingade att mest gilla mörkblått, grått och grönt så borde det vara än mera tydligt för hundratals år sedan. Men, pojkarna på den tiden var klädda i starka glada och ljusa färger och puder och tyckte de var ganska så fina ändå.

För att inte tala om alla de länder och folkslag som inte tillhör västvärlden eller befinner sig under påverkan av ett i-landskultur. Hos de flesta naturfolk verkar pojkar och flickor ha ungefär samma färgskalor. Okej okej, kanske har de inte så mycket rosa på sig av naturliga skäl, men hur är det med utsmyckningar? Om jag inte minns helt fel finns det många folk där män är fulla med pärl- och stenutsmyckningar - liksom kvinnorna! Skulle de då inte ha samma genetiska kod som vi??

Ja, jag vet inte mer vad jag ska anföra som bevis. För mig är det så fruktansvärt uppenbart att det är kulturellt betingat att jag inte ens riktigt kan förstå de som tror att det ligger någon form av biologi bakom. Det är en brist och gör att jag inte riktigt kan ta dessa människor på allvar. Jag blir mer som; Öh, skämtar du eller?

Män som betalar för sex

Svante Tidholms dokumentär "Som en Pascha" i SVT igår väckte en hel del funderingar. De som arbetade där var övertygade om att bordellen förhindrade våldtäkter och därmed fungerade som ett skydd för kvinnor i omkringliggande områden. Det påstods även finnas statistik som visade på det sambandet (ej vidare undersökt av Tidholm). Men, tänker jag, våldtäkt handlar väl ändå mest om makt och inte om sex. Det är väl knappast en överväldigande kåthet omöjlig att bemästra som får män och pojkar att gå ut och våldta.

Nej knappast. Men kanske är det så att lockelsen med att gå till en prostituerad handlar om samma sak. Det är känslan av makt som gör det attraktivt. Känslan av den makt som vårt sjuka samhälle uppfostrat männen till att tro att de har rätt till. Dessutom makt över någon som går med på att ge bort den makten - alltså känns det lite mer okej än de som tar makten med våld.

Denna tanke ger för första gången i mitt huvud en liten förklaring till hur någon man eller pojke överhuvudtaget någonsin kan finna njutning i att betala en person att ha sex med, en person som uppenbarligen bara gör ett jobb.

Och vad är det för sorglig idé om livet alla dessa män går och bär på? Vad är det för känsla av makt och överlägsenhet och kontroll över andra, framför allt kvinnor, som de uppfostrats till att tro är deras rättmätiga arv? Och när det sen inte känns så i livet, när livet inte blir så. När de har begränsad makt, när de måste dela besluten och ta hänsyn, när de tar order på ett jobb och antas dela på ansvar och plikter.

Och någonstans inom dem ryms en känsla av det borde vara annorlunda. Att de är i sin fulla rätt att bedra sina flickvänner och fruar och gå och betala en annan person för att underkuva sig och låta sig styras och belägras - så som den makthavare de egentligen innerst inne tror att de är.

Inte tusan har det med kåthet att göra. Sexuell kåthet kan lätt avhjälpas med en handtralla i duschen. Nej, snarare i så fall kåthet på känslan av makt. Något måste göra för att kommande generationers pojkar och söner inte ska växa upp med en liknade världsfrånvänd bild av sin framtida herreroll!

Vabb

Vabb idag. Med en rätt pigg unge, som igår låg däckad i feber. Nu verkar det vara helt borta så vi hoppas det stannar vid en obligatorisk vilodag.

För på fredag bär det av till London är det tänkt... :)

Twitterkvitter

Jag ska ge det en chans. Har inte blivit speciellt fångad av fejan, även om jag inser dess potential när det gäller event och annat. Men nu ska jag kvittra, har jag tänkt. :)

Att känna sig välkommen

Just nu känns det faktiskt väldigt bra att byta skola i höst. Igår hade vi möte med de nya arbetslagen (inom hela vårt rektorsområde). Det blir alltid nya konstallationer när klasser går upp och byter fritids osv. Men i år är alla nya för mig; alla vuxna i arbetslaget och alla kommande barn.

Men som sagt, igår hade vi planeringsmöte och det känns som ett bra gäng som jag flyttar till. Dessutom har jag fått ett väldigt varmt välkomnade till skolan överhuvudtaget. Flera som kommit och kramat om mig och sagt "Välkommen till oss!". Det är knappast något som skulle hända på min nuvarande skola. Där är stämningen lite mer reserverad och sammanhållningen inte den bästa.

I onsdags efter avslutningen valde jag att inte gå ut och äta avslutningslunch med personal från min nuvarande skola, eftersom det var en ganska trist tillställning förra året. Igår tog jag en öl på vägen hem med personal från min nya skola. Tror det går åt rätt håll.

Klimakteriet?

Alla andra verkar frysa. Jag svettas som vanligt. Är det kallt idag?

Robyn röstar på Feministiskt initiativ!

Robyn berättar i Aftonbladet att hon röstar på Fi i valet i höst!

Fullt

Ojdå, vi har visst bokat boende på Gotland med glömt att boka båt. Nu är den båt som passar ihop med bussen dagen vi ska dit redan full och alla båtar överhuvudtaget fulla den dag vi skulle åka hem. Hm..

På väg

På väg till 40-årsfest. Lite huvudvärk, lite sen, lite för kallt klädd. Men vem bryr sig. Och imorgon har jag sovmorgon! Livet leker. :)

Morgonkaffe

Jag har varit vaken alldeles för många timmar redan och ensam med barnen i över ett dygn. Ja alltså Jonas är inte bortrest eller så, bara inte hemma när barnen är vakna. Ska prova och se om jag lyckas läsa lite i de där tidningarna som ligger och lockar. Chansen är inte så stor. Tur att det är min tur att gå på fest ikväll. Och tur att det finns kaffe!


(-Bummamamma!, dvs Dumma mamma, ropar Sally fyra gånger samtidigt som jag bloggar från Fånen. Det är så härligt att hon har en storasyster som lär henne nya ord.)

Vila under tvång

Nähänä, det var ingen som visste nåt om Gotland. ;)

Nej, jag vet att aktiviteten på bloggar alltid går ner i veckosluten. Men det har ju inte varit så mycket aktivitet här inne på senaste tiden överhuvudtaget. Vet att det beror mest på mig själv. När man skriver sällan och inte så roligt (eller supertragiskt, för det brukar ge aktivitet), så brukar kommentarera sina. Jag har märkt det förut.

Själv är jag hemma med barnen idag - dagis är stängt. Borde jobba mer, har massor att göra inför terminsavslutning och flytt till ny skola. Har lite svag huvudvärk och nytt bultande munnsår. Men jag tror nog att det är bra att jag MÅSTE vara hemma med barnen idag. Jag kan inte jobba. Så var det med det. Hemma med två barn, luncher, vilostund, tur till parken, syskongruff och bajs i olika varianter. Det går helt enkelt inte att få något annat gjort. Vila under tvång. Vila från allt annat än familjen. Kanske nåt att börja skriva ut på recept.

Seriöst - nu behöver jag lite tips från er som kan ert Gotland; Vilka kuststräckor har bra stränder? Vilka bygder är fina? Någon som vet nåt? Känner att jag hakat upp mig på en viss del av Gotland medan det kommer ut massa fina kåkar på andra ställen. Trakterna kring När, hur är de? Och söder om Klintehamn, neråt Havdhem, hur är det?

Gamlingar på Junibacken

Fick mig en tankeställare när jag var på Junibacken härom dagen. Där fick jag nämligen information om att Pippi Långstrump tydligen fyller 65 år i år. Och att även Mumin fyller 65 år i år! Alltså bland de barnboksidoler som vi hyllar och häller över våra barn av idag är två av de största inte bara långt mycket äldre än mig, de är tom äldre än min mamma. Är det verkligen så att det är det bästa som gjorts på dessa 65 år? Är de hållbara idag, representerar de berättelserna de ideal och den moral jag vill förmedla till mina barn? Även om dessa berättelser är mysiga och härliga på många sätt, finns det kanske saker som dessa gamlingar saknar som jag önskar att mina barn får del av i en riktigt bra berättelse?

Stanna

Är så sjukt stressad. Händer bara för mycket just nu, hälften i huvudet. Möten, stressade människor i min omgivning, mycket som får mig att må konstigt och jag känner att jag måste dra mig ur, dra mig undan. Känner mig superkänslig just nu och tar upp alldeles för mycket från omgivningen. Var är jag? Vad vill jag? Andas.