Annas musik

Lyssna på min kompis Annas två nya låtar på MySpace.

Mellandagen

Jag går sakta Rosenlundsgatan fram. I ena handen har jag en påse potatis, i den andra en flaska BonAqua Naturell, ur vilken jag tar en klunk ibland. Inga vantar har jag på mig och jag fryser inte. Jag snörvlar då och då (jag är förkyld). Jag tittar på människorna runt omkring mig och säger "Mellandagarna ain´t what they used to be" med cowboyaktig röst i mitt huvud. Min dotter har fått sin första pulka i julklapp och hemma i hallen hänger vinteroverallen (för all utomhuslek vi ska ägna oss åt i vinter hon och jag!) ännu oanvänd. Men, men, det kommer nog en tid för det också.

Jag har precis varit på min första lilla runda mellandagsrea. Tog fyra skoaffärer på Hornsgatan i ett svep. Sen gick jag och köpte potatis. Hittade inte det jag letar efter - ett par bruna stövlar. Köpa stövlar är svårt. Köpa bruna stövlar är ännu svårare. Det första jag tittar på är tån på stöveln (inte för spetsig och inte för trubbig), sen klacken (inte platt men inte heller för hög. Jag har redan ett par snygga bruna stövlar med ganska hög klack som jag inte använder just därför. Nu vill jag hitta ett par snygga bruna stövlar som jag kan dra barnvagn med.)

Sen är det det som gör att det är svårare att köpa bruna stövlar än svarta - det finns så många bruna nyanser och det är ju inte säkert att den nyans jag vill ha sitter på den modell jag gillar..

Värst just nu är nog ändå höjden på skaftet. Detta kan jag nog ange som främsta orsaken till att jag ännu inte köpt några nya bruna stövlar fast att jag tittat lite grann. Alla skaft just nu är väldigt höga. Jag är inte så lång. Alla skaft går till knävecket, vilket förmodligen är meningen, men jag vill inte ha ett par stövlar som går ända dit upp. Men eftersom att det är det som gäller just nu så går alla modeller, oavsett olikheter i övrigt, dit upp, förrutom cowboystövlarna, vilka jag, trots mitt cowboy mood på Rosenlundsgatan, inte letar efter.

Fortsättning följer, kanske.

Grrr! Jag kan av någon anledning inte längre kommentera i andras bloggar på den browser som jag mest använder, utan måste byta till en annan browser, där jag inte kan klicka på några länkar eller uppdatera sidor, för då låser sig sig allt och jag måste tvångsavsluta programmet, varför jag helst använder den andra browsern när jag surfar, där jag alltså inte kan lämna några kommentarer.. Grrrr, som sagt!

KAN SJÄLV!

Den lilla busungen tror plötsligt att hon ska äta och dricka själv.. vi får se var detta slutar...

Dagen efter

Idag har vi tagit det superlugnt. Lydia är fortfarande sjuk och jag har ont i halsen.. Ätit av all mat som är kvar, tittat på film, sovit i omgångar. Lydia har ägnat över en timme åt att äta på ett blått paketsnöre. Bästa julklappen?

När juldags morgon glimmar...

Jaha, så var det redan juldag och julafton är över för denna gång. Vi firade för första gången hemma hos oss och jag har min första gran någonsin sedan jag flyttat hemifrån (vilket jag alltså gjorde för 17 år sedan, så det kanske var på tiden..)

Otroligt mycket god mat och med både min mormor, och Lydias mormor, farmor och farfar på besök, blev det en kalasmysig första jul här hos oss.


Här är Lydia med farmor och farfar och sen med gammalmormor Maj (87 år!) och mormor.


Lydia öppnade naturligtvis sina egna paket, så länge hon orkade vara uppe..

Lilljulafton

Igår hade vi lilljulafton hemma hos pappa och Dulce Maria tillsammans Åsa och Tove och Tony som var hemma en sväng från London. Det konstiga var att det kändes precis som julafton. Pappa och Maria bjöd på hur mycket god mat som helst; sik, flera sorters lax, fyra sorters sill, räkor, krabba, rom m.m. så jag som gillar fisk och skaldjur (men inte äter däggdjur) fick frossa i underbart goda grejor. Härligt! Jodå, de andra hade lite skinka och prinskorv och sånt onödigt också...


Lydia var störtförkyld men hade ändå lite svårt att lämna sällskapet och gå och lägga sig. Det är ju så roligt med folk! Hon ville inte äta på hela eftermiddagen, men sitta med vid bordet var roligt. Här med pappa Jonas och Tony.


Efter maten blev det som julklappsutdelning. Tove tog som vanligt på sig tomteluvan och fick agera julklappsutdelare.


Jag älskar när det är mycket klappar!! Fast att det bara var klappar från en begränsad del av familjen på plats tog utdelningen hur lång tid som helst. Det är så härligt, för då hinner man äta mycket godis och kakor och dricka kaffe och likör och riktigt gotta in sig i julstämningen! Pappa öppnar en klapp och Lydia, som fått komma i pyjamasen, softar i knät på mostrarna Åsa och Tove.


Efter alla mysiga timmar blev det avfärd hemåt. Trötta kurar Tove och Tony på tunnelbanan.


Tre till tunnelbanesnyggingar; Åsa, en nyvaken Lydia och min favoritkille Jonas!

Smilfink

I går var vi och handlade de sista julklapparna på Streets julmarknad och passade på att kolla in Hanna och hennes vänners fina grejor i smilfink-ståndet. Vi köpte en snygg valrossbody. Lydia fick sig en extra titt bakom kulisserna.. här i Hannas famn.

Friskis för alla!

På mitt friskis&svettis-pass så började det för några månader sedan en utländsk kvinna. Eller, inte bara en utländsk kvinna utan en kvinna som ser ut som urtypen för en "invandrarkvinna". Jag känner att jag knappt vet vad jag ska skriva för att förklara vad jag vill säga utan att verka fördomsfull. I vilket fall som helst, hon såg helt "fel" ut, hade några konstiga blommiga mjukisbyxor på sig och inga skor. Hon stack helt enkelt ut en del från den övriga ganska homogent spandexklädda majoriteten. Kul, tänkte jag när jag såg henne, att hon är här trots allt. Nästa gång kom hon tillbaka, och då hade hon med sig tre stycken väninnor! Nu går de på mitt pass varje vecka. De ser alla ut att komma direkt från någon av våra mer invandrartäta förorter, en tränar i huvudduk, och de saknar allihopa kunskap om aerobicens mest grundläggande rörelser, en kunskap som numera verkar passera över i modersmjölken till medelsvenssons tjejer. Alla kan vi liksom de där stegen, ni vet! Men var har vi lärt oss dem? I vilket fall som helst är det uppenbart att dessa kvinnor aldrig kommit i kontakt med dem tidigare, men de kämpar på där, vecka efter vecka. Det gör mig faktiskt löjligt glad att se dem. Aldrig tidigare har jag tänkt på friskis&svettis som en homogen miljö, utan snarare att det är träningsplatsen där alla platsar. Men när dessa kvinnor kliver in blir det så uppenbart att de är främmande fåglar på plats och att alla vi andra, trots våra trodda olikheter, är så sjukt lika i våra svarta träningskläder och speciella gympadojor för inomhusbruk.

TOMTEVERKSTAD

Igår var det ju lucia och naturligtvis firade Lydia sin första lucia tillsammans med sina små tomtekompisar. :-) Det såg hur roligt ut som helst med en massa småtomtar och en och annan pepparkaka som kröp omkring ovanpå varandra! Vi försökte sätta allihopa tillsammans och ta några tjusiga bilder, men hälften började gråta innan resten ens kommit dit..

Frank och Lydia softar vid sidan av tomtegropen


Evvie och Hugo


Tomtematning;
Erik får mat av mamma Cecilia och Lovisa får sushi (!) av mamma Tove

Sov du lilla videung

Det är vääääääldigt svårt att förmå sig att väcka en bebis som sover sååååå gott!

Gåstol

Äntligen är vintern här.. inte! Var är snön?? Nåja, det blir väl vinter så småningom, så det räcker och blir över kan jag tänka. Var hemma hos Uno och Anna-Cecilia härom dagen och Lydia fick då prova en gåstol. Ja, en sån får det nog bli. Mycket poppis att kunna röra sig själv över golvet. Det skulle hon ju kunna ändå, om hon bara fick för sig att börja krypa eller rulla eller släpa sig runt eller nåt, men nej. Det verkar inte ligga för henne :-) Sitta, det är kul det! Uno däremot, han kan krypa han! Men så är han ju 4 månader äldre också.

Dagens Ros

Och till dig, Nezeril Näsdroppar med avsvällande effekt, som får användas på barn från 7 månaders ålder, till dig vill jag bara säga; Tack för att du finns!

Klicka in er till skruttan i Amelias "coolastebebis"-tävling!

Visserligen är det en jury som avgör, men det är ju kul med många "tittar" ändå :-)

Obs! Man måste skrolla ner på sidan...

Vad jag vill säga till Stockholms cyklister

Vet ni vad, alla ni underbara cyklister i Stockholms Stad. Ja, jag tycker det är underbart att så många cyklar i stället för att ta bilen och håller den här staden levande och vacker. Ja, det är underbart att så många susar fram och låter kroppen transportera sig från plats till plats. Men vet ni vad, alla ni underbara cyklister, så länge ni 1. Cyklar mot rött ljus 2. Cyklar på trottoaren 3. Inte använder ljus så att man ser att ni kommer i mörkret 4. Ibland väljer att följa trafikreglerna för bilar för att i nästa stund välja att använda trafikreglerna för gångtrafikanter för att i nästa stund välja att använda trafikreglerna för bilar igen 5. Inte stannar vid obevakade övergångsställen (och jag har själv cyklat mycket i denna stad, så försök inte, det är så här "vi" cyklister tar oss fram. Inte alla och inte alltid, men tillräckligt många tillräckligt ofta.) så tror jag inte att ni kan förvänta er att cykelbanorna alltid ska vara helt fria från gående, hundar, barnvagnar och barn. Jag tror inte att ni kan förvänta er att cykelbanorna ska vara totalt fredade zoner när tex den närliggande trottoaren är helt uppgrävd för vägarbeten. Så snälla, sluta plinga som dårar om jag korsar cykelbanan, snälla sluta passera min barnvagn med mindre än en tumnagel till marginal i hög fart och sluta muttra och svära åt mig och mina medgångtrafikanter om vi så befinner oss i klungor på din cykelbana om det faktiskt inte existerar någon gångbana just för tillfället. Tack på förhand!

Ja... vad var det jag sa?! Ingen uppskjutning.

Fågelsång i rymden?

Åh nej, varför gör de på detta viset?! Både SVT och TV4 visar specialprogram om Sverige&Rymden och Christer Fuglesang och hans uppväxt och Laika och NASA och allt bara...usch, usch, usch!!! Varför gör de alltid så här? Tar ut allting i förskott. Nu har de skrivits artiklar och sänts intervjuer till förbannelse och tänk nu om stackarn inte kommer upp i rymden! Det blir så jobbigt då. Både för honom.. och för oss. Varför kan de inte sända allt detta när han bevisligen har blivit den förste svensken i rymden? Nu är jag så nervös och han är så förhoppningsfull och vädret ser inte bra ut... usch! Kunde de inte väntat?

LYDIA

Idag har Lydia namnsdag!! Grattis gullunge!

Bakdag

Igår var det bakdag hos oss när Åsa och Stefan drog in med deg och mandelmassa och choklad och vin och satte igång att massproducera inför den kommande julhelgen. Vi käkade sushi och drack vin och glögg samtidigt som vi, eller mest de, bakade pepparkakor, schackrutor, syltkakor, chokladkakor, finska pinnar, mandelmassegodis m.m.




Lydia lekte glatt på golvet själv mitt i allt julbakande. Hon gillar ju alltid när det är folk och rörelse omkring henne. Sen blev det kvällsbadning med publik, innan nattningen.


Nu har vi hur mycket godis och kakor till julafton som helst! Här bild på några av sorterna.